Upplevelsen av delaktighet är inte jämnt fördelad: företagare har den starkaste upplevelsen av delaktighet, arbetslösa den svagaste
Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.
Delaktighet innebär att man kan delta i och påverka sina egna och gemensamma angelägenheter, bli hörd som sig själv, uppleva att det hen gör är betydelsefullt, höra till en grupp som är viktig för hen och känna uppskattning av andra.
Av alla grupper som granskades i undersökningen upplevde företagare i genomsnitt den starkaste delaktigheten och arbetslösa den svagaste. Sjukpensionärer upplever att de är mindre delaktiga än de sysselsatta. Däremot var upplevelsen av delaktighet hos personer som är familjelediga eller ålderspensionerade inte sämre än hos de sysselsatta.
”Resultaten tyder på att arbetet har en större betydelse än enbart som källa för inkomst i människornas liv. Att tvingas lämna arbetslivet verkar försämra upplevelsen av delaktighet särskilt mycket”, säger forskare Lars Leemann.
Bakgrunden till företagarnas starka upplevelse av delaktighet kan till exempel bero på möjligheten att påverka sitt eget arbete eller den samhälleliga uppskattningen för företagande.
Många olika faktorer ökar risken för svag delaktighet
Nästan en fjärdedel av de arbetslösa i Finland upplever väldig svag delaktighet. Andelen är också större bland arbetsoförmögna, studerande, personer med sämre hälsa och ogifta personer.
Kvinnor upplever i genomsnitt en något starkare delaktighet än män, och för män är risken att uppleva väldig svag delaktighet cirka en och en halv gånger större än för kvinnor.
Klicka för att förstora bilden (PNG 57 kb)
Undersökningen visar att en väldig svag upplevelse av delaktighet är förknippad med situationer där en svagare ställning, låga inkomster och till exempel sjukdomar vävs samman och svårigheterna hopar sig.
När en person lider av flera brister i välbefinnandet försvagar alla dessa upplevelsen av delaktighet, och det minskar möjligheterna att frigöra sig från utsatthet. Särskilda behov hos personer som upplever väldig svag delaktighet borde beaktas i bland annat socialskyddet.
”Socialskyddets behovsprövning orsakar osäkerhet. När en människa måste vänta på ett beslut om till exempel sjukpension, rehabiliteringspenning eller arbetskraftspolitiskt utlåtande, förbrukar hen sina resurser genom att vara stressad. Socialskyddet borde stödja, ge perspektiv över svårigheterna och skapa rimliga möjligheter att delta enligt den rådande livsstilen”, säger ledande forskare Anna-Maria Isola.
Dessa frågor har man tagit tag i bland annat i social- och hälsovårdsreformen, socialskyddsreformen, programmet för arbetsförmåga samt under den pågående programperioden för Europeiska socialfonden.
Undersökningen är den första i sitt slag
Det här är den första undersökningen där man granskat samverkan mellan många faktorer för upplevelsen av delaktighet med hjälp av ett urval som representerar den vuxna befolkningen i hela Finland.
Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikatorn som THL utvecklat. Upplevelsen av delaktighet bland vuxna (över 20 år) var i genomsnitt 75,2 poäng mätt enligt delaktighetsindikatorn. Gränsen för upplevelsen av väldig svag delaktighet har fastställts till 50 poäng. Tio procent hade en väldig svag upplevelse av delaktighet.
Undersökningen grundar sig på FinSote-materialet som samlades in 2019. Undersökningen finansieras av Europeiska socialfonden.
I Sotkanet-informationstjänsten kan man granska andelen personer som upplever väldig svag delaktighet. För den vuxna befolkningens del kan man granska hela befolkningens uppgifter enligt ålder, kön och utbildning. I fråga om skolelever och elever kan man dessutom göra regionala och kommunspecifika granskningar.
Källor
Leemann, Lars. Nousiainen, Marko. Keto-Tokoi, Anna. & Isola, Anna-Maria.: Osallisuuden kokemus aikuisväestössä. I: Karvonen, Sakari. Kestilä, Laura. & Saikkonen, Paula. (red.) Suomalaisten hyvinvointi 2022Länk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik. Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022 s. 94–113.
Läs mer
Meddelande från verket Suomalaisten hyvinvointi 2022:
Terveys, hyvinvointi ja sote-palvelut jakautuvat epätasaisesti väestöryhmien välillä, valtaosin suomalaiset voivat kuitenkin hyvin (13.12.2022) (på finska)
Heikoimmassa asemassa olevien osallisuus (på finska)
Osallisuusindikaattori mittaa osallisuuden kokemusta (på finska)
Kontaktuppgifter
Lars Leemann
forskare
tel. 029 524 7509
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi
Marko Nousiainen
specialforskare
tel. 029 524 7225
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi
Anna-Maria Isola
ledande forskare
tel. 029 524 7334
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi
