Åldrande befolkning, personalbrist, coronans vård- och serviceskuld försvårar ordnande av social- och hälsovårdstjänster på välfärdsområden
Den åldrande befolkningens ökade behov av social- och hälsovårdstjänster, den allt svårare nationella bristen på yrkeskunnig personal och den vård- och serviceskuld som uppstått under coronaåren försvårar tillsammans de nya välfärdsområdenas förmåga att ordna social- och hälsovårdstjänster i rätt tid för sina invånare, framgår det från utvärderingen av välfärdsområdena som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag
"Utmaningarna för de välfärdsområden som inleder sin verksamhet har redan länge varit synliga. Endast coronapandemin kan sägas ha kommit som en överraskning för tre år sedan", konstaterar THL:s utvärderingsdirektör Nina Knape om utmaningarna med social- och hälsovårdssystemet.
Problemen som personalbristen orsakar inom tjänsterna på bas- och specialnivå samt samordningen av dem har lett till fördröjningar i vården och servicen i nästan alla välfärdsområden samt oändamålsenlig användning av tjänsterna. Jourerna har på många ställen överbelastats av patienter som köar till avdelnings- och fortsatta vårdplatser. Man har varit tvungen att stänga platser för heldygnsomsorg och det har blivit svårare att få hemvård och boendeservice.
Den långvariga riksomfattande bristen på psykologer och psykiatriker har gjort det svårare att svara på de växande problemen med barns och ungas psykiska välfärd.
Nya välfärdsområden sysselsätts fortfarande av de skärpta dimensioneringskraven på personalen bland annat inom barnskyddet och heldygnsomsorgen för äldre samt den stegvisa skärpningen av primärvårdens vårdgaranti. Problemen med tillgången på och tillräckligheten av personal samt välfärdsområdenas åtstramade ekonomi under de kommande åren driver regionerna att utveckla sin verksamhetspraxis och sina elektroniska tjänster.
Utgångsläget i de välfärdsområden som ansvarade för ordnandet av social- och hälsovården i början av 2023 avviker mycket från varandra. I välfärdsområden där det före reformen fanns flera tjänsteanordnare fokuserade man under hösten 2022 i första hand på uppgifter som är nödvändiga för en trygg övergång och på att trygga en störningsfri serviceproduktion i det befintliga servicenätet.
I välfärdsområden där tjänsterna redan tidigare hade ordnats på landskapsnivå har däremot jämlik tillgång till tjänster och samordning av tjänsterna till smidiga servicekedjor utvecklats redan under en längre tid. Servicenäten har utvecklats, klient- och patientdatasystemen samt tjänsterna och kriterierna för beviljande av dem har förenhetligats. Lönerna för personalen har redan förenhetligats i dessa områden.
När befolkningens servicebehov ökar är den gemensamma utmaningen under de kommande åren för välfärdsområdena att samordna verksamheten och ekonomin. Investeringsmöjligheterna varierar i områdena. I en del av landet begränsar nyligen genomförda betydande sjukhusinvesteringar de kommande årens investeringsmöjligheter och fullmakt att uppta lån.
THL har från och med den 1 januari 2023 publicerat bedömningar av utgångsläget för motsvarande välfärdsområden, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen för tjänster och ordnande av social- och hälsovård 2021–2022.
Utvärdering av ordnandet av social- och hälsovården (på finska)
Mer information:
Nina Knape
utvärderingsdirektör, THL
tfn 029 524 7683
Jutta Nieminen
specialist (ekonomi), THL
tfn 029 524 7157
