Ändringen av klientavgiftslagen jämnade ut skillnaderna i kommunernas hemvårdsavgifter – den genomsnittliga avgiften minskade

Den ändring av klientavgiftslagen som gjordes 2021 jämnade ut skillnaderna mellan kommunerna i fråga om avgifterna för regelbunden hemvård. Avgifterna för regelbunden hemvård fastställs som en procentandel av klientens och dennes makes/makas inkomster över ett visst belopp. I samband med ändringen fastställdes en ny avgiftstabell där avgifterna fastställdes enligt servicetimmarna noggrannare än tidigare. Till följd av detta höjdes och sänktes vissa hemvårdsavgifter i nästan alla kommuner beroende på antalet servicetimmar och antalet medlemmar i hushållet. 

Detta framgår av THL:s färska undersökning där man jämförde klientavgifterna för regelbunden hemvård i kommunerna före reformen av avgiftslagen i juni 2021 och efter reformen i februari 2022.

Före lagändringen varierade hemvårdsavgifterna betydligt från kommun till kommun, eftersom avgiftsprocenten inte reglerades noggrant enligt antalet servicetimmar. Efter reformen införde största delen av kommunerna (92 %) nya maximibelopp per servicetimme.

Den genomsnittliga avgiftsnivån steg särskilt i kommuner som före lagändringen tog ut relativt små avgifter. På motsvarande sätt sänktes den genomsnittliga avgiften i de kommuner som hade tagit ut högre avgifter före lagändringen.

115 000 klienter använder regelbunden hemvård varje år

Regelbundna hemvårdstjänster är en betydande del av de omsorgs- och vårdtjänster som tillhandahålls i hemmet, och de omfattar 115 000 klienter per år. Ändringarna i klientavgiftslagen sänkte den genomsnittliga avgiften för dessa tjänster. På motsvarande sätt minskade kommunernas avgiftsintäkter för regelbunden hemvård nationellt med uppskattningsvis 7 procent, det vill säga cirka 10 miljoner euro, trots att man i förarbetena till lagen uppskattade att kommunernas inkomster knappt skulle ändras.

Det var vanligare med minskade avgifter bland låginkomsttagare och med höjda avgifter bland höginkomsttagare, så förändringen jämnade ut skillnaderna i hemvårdsklienternas utkomst.

"Enligt vår undersökning lyckades lagändringen i sitt mål att förenhetliga betalningspraxisen och jämna ut avgifterna mellan kommunerna. Med tanke på den regionala jämlikheten förbättrades situationen för klienterna inom hemvården eftersom den regionala variationen i klientavgifterna minskade betydligt i och med lagreformen", säger Jussi Tervola som är forskningschef vid THL.

Kontaktuppgifter

Jussi Tervola
forskningschef
THL
tfn 029 524 6134
[email protected]