Användning av specialrena inomhusutrymmen kan öka känslighet för symtom – personer med symtom ska stödas mångsidigt och baserat på kunskap
När en anställd eller skolelev uppvisar långvariga och mångformiga symtom i olika byggnader där man inte har konstaterat faktorer som orsakar symptom i inomhusluften, erbjuds som lösning allt oftare specialrena utrymmen både i skolorna och på arbetsplatserna.
Det finns inga medicinska grunder för användningen av specialrena utrymmen och de bör inte användas förrän deras långsiktiga konsekvenser för hälsan och välbefinnandet har utretts. I stället för att använda specialrena utrymmen borde man på ett förebyggande och mångsidigt sätt stöda personer med symtom i inomhusmiljöer.
Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ställningstagandet behandlade inte situationer där byggnadens alla användare, oberoende av symtom, tillfälligt flyttar till andra utrymmen, till exempel under tiden byggnaden repareras.
Användningen av specialrena utrymmen medför risker
I en situation där faktorer som orsakar symtom inte har konstaterats i byggnadens inomhusluft kan en förflyttning till specialrena utrymmen förvärra situationen. Åtgärden stärker uppfattningen att orsaken till symtomen är okända faktorer med anknytning till inomhusluften, vilket kan leda till ett allt värre undvikande beteende och nedsatt funktionsförmåga.
När specialförhållandena används som en lösning leder det ofta till att den som uppvisar symtom eller hens familjs fysiska och sociala livsmiljö minskar. Särskilt för barn kan detta ha långtgående skadliga konsekvenser.
Förflyttningar till specialrena utrymmen kan också förvärra riskuppfattningar, oro och skadliga upplevelser i fråga om inomhusluften hos andra personer som använder byggnaden eller hos anhöriga. Att betona farans betydelse kan stärka och upprätthålla funktionella symtom och öka risken för miljökänslighet.
"Vid förebyggande och vård av miljökänslighet är det viktigt att i synnerhet ingripa i uppfattningarna om olägenheter och risker med anknytning till inomhusluften. Detta förutsätter ansvarsfullhet i verksamheten och i de givna rekommendationerna hos alla aktörer, så som myndigheter, yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården, beslutsfattare, medier och organisationer”, säger överläkare Risto Vataja vid HUS Helsingfors universitetssjukhus.
Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas inom hälso- och sjukvården
Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas tillsammans med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och patienten ska få den vård- och rehabiliteringsplan hen behöver.
"Skadliga symtom ska utredas noggrant inom hälso- och sjukvården. Vanligtvis beror symtomen på många faktorer, så vården och rehabiliteringen måste skräddarsys individuellt. I undantagsfall kan vissa inomhusutrymmen undvikas, men endast tillfälligt som en del av den övriga vården och rehabiliteringen. Undvikande under lång tid kan stärka reaktionen på vanliga miljöer och leda till miljökänslighet som försvårar det normala livet ", säger överläkare Maritta Kilpeläinen vid Åbo universitetscentralsjukhus.
Den som har symtom kan få hjälp och stöd på många sätt
I stället för att använda specialrena utrymmen borde man på ett förebyggande och mångsidigt sätt stöda personer med symtom i inomhusmiljön. Många metoder stöder funktionsförmågan och välbefinnandet hos alla som använder byggnaden.
Metoderna är bland annat
- förbättring av inomhusmiljöns kvalitet och trivsel (t.ex. temperaturförhållanden, buller, torr inomhusluft, föroreningar, dofter och lukter samt många faktorer som påverkar koncentration och trivsel)
- noggrann utredning av symtomen inom hälso- och sjukvården, vård- och rehabiliteringsåtgärder samt uppföljning med hjälp av vilka man strävar efter att uppnå samförstånd om de faktorer som påverkar symtomen och minska eventuell onödig oro
- flexibelt utnyttjande av olika metoder för att lindra symtomen och återhämta sig från symtombilden (t.ex. symtomatisk behandling, minskning av belastningsfaktorer och ökning av resurser samt psykosocialt stöd och rehabilitering)
- tillfällig modifiering av arbetet som en del av annat stöd för arbetsförmågan (t.ex. arbetsarrangemang, utrymmesarrangemang, distansarbete och arbetstid)
- ökad interaktiv kommunikation om kvaliteten på inomhusluften i byggnaden samt förmedling av information om inomhusluftens hälsoeffekter och faktorer som påverkar symtomen.
Expertgruppen för hälso- och sjukvård verkar inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ett centralt mål för programmet är att förbättra vården av personer med symtom i inomhusmiljöer samt att öka deras arbets- och funktionsförmåga.
Mer information
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?
Risto Vataja
överläkare
HUS, Psykiatri
tfn 050 4277 331
[email protected]
Maritta Kilpeläinen
överläkare
ÅUCS, ansvarsområdet för lungsjukdomar
tfn 050 566 3340
[email protected]
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
[email protected]
