Användningen av elektroniska tjänster har ökat: var femte person uträttade ärenden elektroniskt inom social- eller hälsovården i fjol
Enligt en enkät som THL genomfört använde 22 procent av människorna e-tjänster för att uträtta ärenden med yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården i fjol. Ärenden har kunnat uträttas till exempel via videoförbindelse eller chatt.
Befolkningens användning av elektroniska tjänster undersöktes nu för tredje gången som en del av projektet Uppföljning och utvärdering av social- och hälsovårdens informationssystemtjänster.
Användningen av elektroniska tjänster har ökat och digitaliseringen framskridit inom social- och hälsovården. Till exempel hade endast 16 procent av befolkningen använt tjänsten Mina Kanta-sidor år 2014, medan siffran år 2019 var 64 procent.
"Covid-19-epidemin verkar ha medfört en brytningstid både i utbudet av elektroniska tjänster och i användningen av dem och de digitala miljöerna har nu blivit en väsentlig del av den moderna social- och hälsovården", säger THL:s forskare Maiju Kyytsönen.
Social- och hälsovårdens elektroniska tjänster användes särskilt för mottagning av laboratorieprover eller andra undersökningsresultat, granskning av egna patient- eller klientuppgifter och tidsbokning. Ungefär hälften av befolkningen hade använt dessa elektroniska tjänster under året.
45 procent av befolkningen upplevde att e-tjänsterna underlättar samarbetet med experter.
Brist på nätförbindelse eller digitala färdigheter kan orsaka digital marginalisering
Enligt enkäten använde sammanlagt 88 procent av människorna internet för att söka information självständigt och 83 procent för att uträtta ärenden elektroniskt. Det var också vanligt att man upplevde hinder för att använda e-tjänster eller oro för att uträtta ärenden elektroniskt.
En femtedel, dvs. 19 procent, upplevde att de behövde handledning i användningen av social- och hälsovårdens webbtjänster och 15 procent upplevde att e-tjänsterna inte var tillgänglighetsanpassade för dem.
"Även om digitaliseringen har gått framåt och användningen av elektroniska tjänster har blivit vanligare inom social- och hälsovården, är en del av befolkningen digitalt marginaliserad, de saknar internetanslutning och nödvändiga färdigheter för att fungera i digitala miljöer. Till exempel av personer över 74 år hade endast lite över hälften tillgång till internet och verktyg för elektronisk identifiering på internet, såsom bankkoder", konstaterar Maiju Kyytsönen.
Olika användargrupper ska beaktas vid en utökning av e-tjänster
Nästan hälften upplevde att social- och hälsovårdens elektroniska tjänster i huvudsak var till nytta. 17 procent av de som svarat på enkäten upplevde att de tjänster de behövde inte fanns tillgängliga elektroniskt, vilket tyder på en större efterfrågan på elektroniska tjänster.
"Resultaten tyder på att det nuvarande elektroniska tjänsteutbudet är för begränsat. När man utvecklar olika elektroniska tjänster bör man beakta två ytterligheter; de som önskar fler elektroniska tjänster samt de som för närvarande inte alls använder elektroniska tjänster", konstaterar Kyytsönen.
Införandet av digitala tjänster förändrar serviceprocesserna inom social- och hälsovården. 40 procent av befolkningen hade hänvisats till att använda elektroniska tjänster (t.ex. Mina Kanta-sidor) i samband med traditionella besök eller telefonsamtal inom social- eller hälsovården. Personer i en yngre åldersgrupp hänvisades oftare till elektroniska tjänster än personer i en äldre åldersgrupp.
Digitaliseringen av social- och hälsovården och användningen av elektroniska tjänster undersöktes som en del av FinSote-befolkningsenkäten, vars data samlades in mellan september och februari. Frågor om ämnet fanns både på enkätens huvudblankett och i en separat digimodul som besvarades av 28 199 respektive 6 034 personer.
"Senare i år får vi ännu resultaten av enkäter som skickats till organisationer inom social- och hälsovården. Undersökningar på organisationsnivå ger en närmare bild av hurdant serviceutbud kunderna har haft att göra med inom olika områden", berättar forskningschef Tuulikki Vehko.
Kontaktuppgifter
Maiju Kyytsönen
forskare
THL
tfn 029 524 7442
[email protected]
Tuulikki Vehko
forskningschef
THL
tfn 029 524 7321
[email protected]
Anna-Mari Aalto
ledande expert
THL
tfn 029 524 7252
[email protected]
