Arbetsförmågan av personer under 50 år minskade under coronaepidemin

Utgivningsdatum 12.7.2021

Under coronaepidemin har arbetsförmågan av under 50-åringar minskat. Den negativa förändringen är särskilt tydlig hos kvinnor.

I slutet av 2020 ansåg 14 procent av kvinnor i åldern 25–49 år att de är helt eller delvis arbetsoförmögna. Den motsvarande andelen 2017 var nio procent. Av män i samma ålder ansåg 11 procent sig vara helt eller delvis arbetsoförmögna i slutet av 2020. Den motsvarande andelen 2017 var åtta procent. 

Däremot hade uppfattningen av den egna arbetsförmågan förblivit ungefär densamma hos över 50-åringar 2017–2020. Resultaten baserar sig på THL:s FinHälsa-undersökningar 2017 och 2020. 

Allmänna metoder för att främja hälsan och funktionsförmågan förbättrar också arbetsförmågan, påminner forskningsprofessor Seppo Koskinen.

En betydande del av under 50-åriga finländare berättar om förändringar i arbetet och i sin ekonomiska situation under coronaepidemin. Distansarbete har ökat och motion under arbetsresor minskat. Särskilt kvinnor under 50 år är oroliga över fortsättningen av deras anställningsförhållande och sin ekonomiska situation.

Som tur finns det också goda nyheter om befolkningens arbetsförmåga. Över två tredjedelar av 50–69-åringar ansåg sig vara helt arbetsförmögna 2017. Även av de 65–69-åriga respondenterna upplevde sig över hälften vara helt arbetsförmögna – trots att största delen av dem inte längre är i arbetslivet. Till och med 40 procent av 75–79-åringar ansåg sig vara helt arbetsförmögna. 

Finländarnas arbetsförmåga förbättrades betydligt fram till början av 2010-talet, men då upphörde den positiva utvecklingen. Skillnaderna i arbetsförmågan hos olika utbildningsgrupper har förblivit stora. Mest arbetsoförmögna – antingen delvis eller helt arbetsoförmögna – finns fortfarande bland dem som avlagt examen på grundstadiet. 

Bättre arbetsförmåga genom bättre hälsa och funktionsförmåga

För att minska de negativa hälso- och välfärdseffekterna av coronaepidemin måste man fästa särskild uppmärksamhet vid främjandet av arbetsförmågan hos kvinnor under 50 år. Hos flera av dem kan det ha ackumulerats särskilt mycket vardaglig belastning på grund av det ökade vårdansvaret för barn och åldringar under begränsningsåtgärderna.  

I Finland kommer antalet personer över 80 år att fördubblas under de nästa två årtiondena. Detta ökar oundvikligen behovet av arbetskraft inom till exempel social- och hälsovården. Samtidigt blir befolkningen i arbetsför ålder äldre och mindre, och då antalet barn som föds minskar blir även minskningen av arbetskraft snabbare. Denna utveckling i befolkningen äventyrar den ekonomiska och sociala hållbarheten av samhället.

”Man måste särskilt förbättra möjligheterna av personer med låga inkomster och låg utbildningsnivå till hälsosam kost, motion, undvikande av rusmedel och bekämpning av fetma. Allmänna metoder för att främja hälsan och funktionsförmågan förbättrar också arbetsförmågan”, påminner forskningsprofessor Seppo Koskinen.

”Arbetstagarnas befintliga arbetsförmåga måste stödjas bättre än i nuläget. Arbetsuppgifterna och arbetstiden måste anpassas till arbetstagarens förutsättningar så att arbetstagaren kan fortsätta på ett meningsfullt sätt i sitt arbete. Detta främjar också arbetstagarens personliga välbefinnande”, konstaterar Koskinen.

”Det är särskilt viktigt att inse den äldre befolkningens förmåga och vilja att förvärvsarbeta. De måste ges förutsättningarna för ett arbetsliv som passar dem enligt deras personliga förutsättningar och önskemål. På så sätt stärker vi välfärdssamhällets ekonomiska grund. Dessutom upprätthåller ett meningsfullt arbete som beaktar arbetstagarens egna förutsättningar och mål äldre personers hälsa och funktionsförmåga”, bedömer Koskinen.

Källa

Resultaten baseras på material från uppföljningsundersökningen FinHälsa 2017, undersökningarna FinSote 2018 och 2020 samt THL:s tidigare befolkningsundersökningar. Uppgifterna i FinSote-undersökningen samlades in september 2020 – februari 2021. Enkäten i FinHälsa-undersökningen genomfördes oktober 2020 – januari 2021.  

Mer information 

FinHälsa-uppföljningsundersökning

Seppo Koskinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8762
[email protected]

Päivi Sainio
specialforskare
THL
tfn 029 524 8767
[email protected] 
 

Elintavat ja ravitsemus Huvudwebbplats Toimintakyky pääuutinen - thlfi-sv tutkimusuutinen - thlfi-sv