Åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten under studiedagen har minskat i gymnasierna och yrkesutbildningen
Samarbetet med studerandehälsovården i syfte att främja studerandenas rörlighet har minskat i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Likaså har den individuella rådgivningen till de studerande som stöd för fysisk aktivitet och utbildningen till kamrathandledare inom motion minskat.
Detta framgår av de datainsamlingar om främjande av hälsa och välbefinnande vid gymnasier och i grundläggande yrkesutbildning som THL och Utbildningsstyrelsen tillsammans genomfört.
Inom utbildningen på andra stadiet utnyttjades dock lokaler för inomhusmotion något bättre än i den föregående datainsamlingen, vilket delvis förklaras av de coronabegränsningar som gällt under tidigare år.
En stor del av gymnasierna (92 %) och enheterna vid läroanstalter som ordnar grundläggande yrkesutbildning (88 %) i Fastlandsfinland deltog i datainsamlingen förra hösten.
Figur 1. Åtgärder som ökar den fysiska aktiviteten under studiedagen vid gymnasier och inom den grundläggande yrkesutbildningen 2020 och 2022 (läroanstalternas procentandelar).
”Till exempel de senaste riksomfattande undersökningarna om barns och ungas motionsbeteende i Finland (LIITU) och Move!-mätningarna visar att barn och unga är mindre fysiskt aktiva och att deras fysiska funktionsförmåga har försämrats. Att öka den fysiska aktiviteten och utveckla funktionsförmågan hos studerande på andra stadiet handlar också om att främja folkhälsan och nationalekonomin, betonar undervisningsrådet Matti Pietilä vid Utbildningsstyrelsen.
Studerandenas välfärd och hälsa kan främjas – även en förändring till det bättre har skett
Studerandenas välfärd, hälsa och kollektiva verksamhetskultur kan främjas på många olika sätt inom utbildningen på andra stadiet. Många skriftliga gemensamma praxis och verksamhetsmodeller som stöder välfärd och hälsa har blivit vanligare i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Till exempel skriftliga gemensamma praxis för identifiering av sexuella trakasserier och ingripande mot sådant blev vanligare. I gymnasierna blev det också vanligare att studerande deltar i planeringen och utvecklingen av verksamheten.
Jämfört med 2020 finns det fler kuratorer både vid gymnasierna och inom yrkesutbildningen, men färre psykologer och läkare än tidigare.
”Vid gymnasierna har verksamhet för att främja studerandenas välfärd och hälsa börjat utvecklas i en positiv riktning efter några års paus. Inom yrkesutbildningen kan man se en utjämning av den positiva utvecklingen. Det förekommer också stora skillnader mellan olika läroanstalter både vad gäller gymnasier och yrkesläroanstalter och det gäller alla teman i datainsamlingen”, säger projektchef Kirsi Wiss vid THL.
”Resultaten av datainsamlingen vittnar om läroanstalternas styrkor och utvecklingsobjekt när det gäller att främja studerandenas välfärd och hälsa. Samtidigt stöder de också utvärderingen och utvecklingen av läroanstalternas verksamhet”, fortsätter Wiss.
Mer information
Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen lukioissa – TEA 2022. Tilastoraportti 19/2023, THL. (på finska)
Undervisnings- och kulturministeriet: Liikuntaindikaattorit (på finska)
Utbildningsstyrelsen: Tillgången till studerandevårdstjänster i gymnasierna och inom yrkesutbildningen varierar – mer motion behövs på andra stadiet. Meddelanden 9.5.2023.
Kirsi Wiss
projektchef, THL
tfn 029 524 7705
[email protected]
Johanna Jahnukainen
utvecklingschef, THL
tfn 029 524 8032
[email protected]
Kristiina Laitinen (gymnasieutbildningens resultat i datainsamlingen)
utbildningsråd, UBS
tfn 029 533 1244
[email protected]
Mia Vartiainen (yrkesutbildningens resultat i datainsamlingen)
utbildningsråd, UBS
tfn 029 533 1187
[email protected]
