Den psykiska belastningen har ökat under coronaepidemins andra våg
Den psykiska belastningen har ökat under coronaepidemins andra våg i hela landet. Den psykiska belastningen har i synnerhet ökat bland personer i arbetsför ålder. År 2020 rapporterade 14 procent av finländarna psykiska symtom och psykisk belastning. År 2018 var andelen 12 procent.
Däremot har självmordstankar inte blivit vanligare. År 2020 är självmordstankar vanligast bland personer i arbetsför ålder: Var tionde 20–54-åring, 3 procent av 55–74-åringarna och 2 procent av dem som fyllt 75 år uppgav att de haft självmordstankar. Resultaten grundar sig på THL:s färska FinSote-undersökning.
"När den psykiska belastningen ökade, ökade också användningen av hälso- och sjukvårdstjänster på grund av psykiska problem bland 20–54-åringar. Kvinnor söker oftare hjälp för psykiska problem än män. En positiv förändring är att fler män i åldern 20–54 år som haft självmordstankar hade sökt hjälp för psykiska problem ", berättar forskningsprofessor Jaana Suvisaari vid THL.
Bild 1: Andelen personer som utsatts för betydande psykisk belastning (%) 2018 och 2020 enligt välfärdsområde.
Enligt FinSote-undersökningen var andelen personer som utsatts för betydande psykisk belastning högst i Helsingfors (17 %), Birkaland (16 %) och Päijänne-Tavastland (15 %) och lägst i Mellersta Österbotten (10 %). Användningen av hälso- och sjukvårdstjänster på grund av psykiska problem var vanligast i områden där även de upplevda symtomen var vanligast.
Psykisk belastning blev vanligare i Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Birkaland, Mellersta Finland, Österbotten och Kajanaland. Det verkar som om det inte enbart beror på hur svår epidemisituationen har varit i området.
Tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har försvårats särskilt i huvudstadsregionen
Under coronaepidemin har det blivit svårare att komma till läkare, sjukskötare och tandläkare. När man jämför 2020 och 2018 har andelen personer som fått otillräckligt med läkartjänster ökat både bland män (19 % vs. 14 %) och kvinnor (21 % vs. 17 %). Svårast har det blivit för män i åldern 20–54 år att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. 19 procent av dem uppger att de har fått för lite service i förhållande till med sina behov, medan motsvarande siffra var 13 procent 2018.
Den största förändringen observerades inom tandläkartjänsterna. 24 procent av de vuxna som behövde tandläkartjänster – vilket motsvarar cirka 550 000 personer – berättar att de har fått för lite tandläkartjänster i förhållande till sina behov. År 2018 var andelen 19 procent.
Den försvårade tillgången till läkare, sjukskötare och tandläkare verkar ha koncentrerats till de värst drabbade epidemiområdena. Till exempel i Nyland var andelen som fick otillräckligt med läkartjänster 16 procent 2018, medan motsvarande andel 2020 var 22 procent. Även i Päijänne-Tavastland och Egentliga Finland har tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster blivit klart svårare.
Bild 2. Andelen personer som inte fått tillräckligt med läkarmottagningstjänster (%) av dem som behövt tjänster, enligt välfärdsområde.
"Resultaten ger anledning till oro om människor inte får den vård de behöver. Befintliga sjukdomar kan förvärras och problem som ännu inte diagnostiserats kanske inte upptäcks i tid. Den regionala utvecklingen tyder på att även coronaepidemin har försvårat tillgången till tjänster. Det är viktigt att utreda vilka befolknings- och klientgrupper som särskilt har lidit av den dåliga tillgången till tjänster för att åtgärderna för att rätta till saken ska kunna fördelas på rätt sätt ", säger Anna-Mari Aalto, ledande expert vid THL.
FinSote-undersökningen producerar information om befolkningens välfärd och användningen av tjänster enligt välfärdsområde
- FinSote 2020 genomfördes mellan september 2020 och februari 2021.
- 61 600 slumpmässigt utvalda personer som fyllt 20 år kallades till undersökningen, varav 28 199 deltog. Svarsaktiviteten var 46 %.
- Enkätens ämnesområden var befolkningens välfärd, hälsa, erfarenheter av social- och hälsovårdstjänster och elektroniska tjänster.
- Med hjälp av undersökningen följer man upp hurdana förändringar som har skett i olika befolkningsgrupper och områden.
- Informationen samlades in genom en post- och webbenkät.
- Resultaten rapporteras vartannat år.
Källor
Resultat per region och befolkningsgrupp (Terveytemme.fi, på finska)
Resultaten finns också i webbtjänsten Sotkanet.fi
Mer information
Mental hälsa:
Jaana Suvisaari
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8539
[email protected]
Hälsovårdstjänster:
Anna-Mari Aalto
ledande expert
THL
tfn 029 524 7252
[email protected]
FinSote-undersökningen:
Suvi Parikka
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7959
[email protected]
