Den psykiska belastningen och självmordstankarna hos personer i arbetsför ålder har ökat – samtidigt allt svårare att få tid till läkare
Livskvaliteten hos personer i arbetsför ålder har försämrats kraftigt under de senaste åren. Endast varannan person i arbetsför ålder upplever sin livskvalitet som god, medan över 60 procent av personerna i arbetsför ålder upplevde detta för fyra år sedan. Med livskvalitet avses människans uppfattning om sin egen situation, till exempel hälsa, välbefinnande, sociala relationer och livsmiljö.
Uppgifterna framgår av THL:s omfattande befolkningsundersökning Hälsosamma Finland, vars enkätmaterial samlades in mellan september 2022 och mars 2023.
Enligt undersökningen upplever var femte person i arbetsför ålder, dvs. 20–64-åringar, betydande psykisk belastning. Den psykiska belastningen har ökat kraftigt både bland män och kvinnor jämfört med 2018: bland män från 13 procent till 19 procent och bland kvinnor från 13 procent till 20 procent. Den psykiska belastningen är fortfarande vanligast bland 20–29-åringar, men även bland 30–49-åringar har belastningen ökat.
"Resultaten är oroväckande med tanke på samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet. Även om det redan tidigare har funnits tecken på att välbefinnandet hos personer i arbetsför ålder har försämrats, har kriserna under de senaste åren sannolikt försvårat situationen ännu mera. Under den kommande regeringsperioden bör välbefinnandet bland personer i arbetsför ålder sättas i centrum av beslutsfattandet eftersom det åldrande finländska samhället behöver en frisk och handlingskraftig befolkning", säger ledande forskare Annamari Lundqvist.
Självmordstankar har blivit vanligare särskilt bland personer under 50 år
Självmordstankar har blivit vanligare bland personer under 50 år. Var tionde person under 50 år berättade om självmordstankar 2018, nu berättade var åttonde att de har självmordstankar.
"Nu är det särskilt viktigt att programmet för förebyggande av självmord verkställs. I programmets projekt utvecklar man hur vem som helst kan föra oron på tal och vad yrkesutbildade inom social- och hälsovården gör efter att självmordsrisken identifierats. Dessutom uppmuntrar vi till att utarbeta en säkerhetsplan för självmordstankar och ta i bruk fler andra metoder för god vård inom social- och hälsovårdstjänsterna", berättar forskningsprofessor Timo Partonen.
Allt fler personer i arbetsför ålder berättar att de använt hälso- och sjukvårdstjänster på grund av psykiska problem. Nu berättar 20 procent av kvinnorna i arbetsför ålder att de använt mentalvårdstjänster, medan motsvarande siffra 2018 var 15 procent. Användningen av mentalvårdstjänster är inte lika vanlig bland män och för dem har användningen av tjänsterna ökat från 9 procent till 12 procent.
Stora regionala skillnader i läkartjänsternas tillräcklighet
Enligt undersökningen har det också blivit svårare att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. Nästan var fjärde vuxen upplever att de inte får tillräckligt med läkartjänster i förhållande till sitt behov. Detta innebär att det finns över 800 000 personer i Finland som upplever att läkartjänsterna är otillräckliga. Andelen har ökat med nästan 10 procentenheter både bland män och kvinnor efter 2018: från 14 procent till 23 procent bland män och från 17 procent till 27 procent bland kvinnor. Resultaten berättar om situationen före social- och hälsovårdsreformen.
Situationen är svårast i Norra Karelen, Mellersta Nyland och Kajanaland, där över 30 procent av invånarna upplever att de får för lite läkartjänster i förhållande till sitt behov.
"De nya välfärdsområdena har en svår utgångssituation som de borde kunna svara på. Den dåliga utvecklingen påverkas sannolikt av flera faktorer, såsom vårdskulden på grund av coronaviruset, fördröjningen av social- och hälsovårdsreformen och personalbristen. I Finland används också mindre pengar till hälso- och sjukvården än i Västeuropa", säger ledande expert Anna-Mari Aalto.
"Det finns inte bara en lösning på den komplexa situationen. De nya välfärdsområdena har äntligen möjlighet att börja utveckla servicestrukturen i området och söka lösningar för att förbättra tillgången till tjänster", fortsätter Aalto.
Till enkäten i undersökningen Hälsosamma Finland kallades 61 600 slumpmässigt utvalda 20 år fyllda personer från olika delar av Finland. Urvalet har bildats så att resultaten kan generaliseras i hela Finland och enligt välfärdsområde. Av dem som kallades till undersökningen svarade 46 procent på enkäten mellan september 2022 och mars 2023.
Uppgifterna för 2018 och 2020 grundar sig på THL:s FinSote-undersökning.
Källa:
Förhandsstatistik över resultaten från undersökningen Hälsosamma Finland, webbsida (på finska)
Mer information:
Annamari Lundqvist
ansvarig forskare för undersökningen Hälsosamma Finland
THL
tfn 029 524 7283
[email protected]
Timo Partonen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8859
[email protected]
Anna-Mari Aalto
ledande expert
THL
tfn 029 524 7252
[email protected]
