Dödsfall och leversjukdomar orsakade av alkohol ökade efter reformen av alkohollagen 2018
Den reform av alkohollagen som trädde i kraft 2018 hade en negativ inverkan på finländarnas hälsa och ungas alkoholkonsumtion.
År 2019 och 2020 dog cirka 160 fler personer per år av alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar än före lagändringen 2017. År 2020 dog sammanlagt cirka 1 700 personer av dessa orsaker.
Uppgifterna framgår av THL:s färska rapport, där man på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet har bedömt effekterna av totalreformen av alkohollagen på tillgången till alkohol, alkoholkonsumtionen och alkoholens skadeverkningar.
Antalet dödsfall på grund av leversjukdomar orsakade av alkohol ökade särskilt bland män. Mellan 2017 och 2019 ökade antalet med 12 procent och fram till 2020 med 22 procent. Antalet leversjukdomar orsakade av alkohol ökade också bland dem som vårdades inom hälso- och sjukvården.
Alkohollagen som trädde i kraft 2018 höjde bland annat alkoholhalten i drycker som säljs i dagligvaruhandeln från 4,7 procent till 5,5 procent samt tillät försäljning av spritbaserade dryckesblandningar i dagligvarubutiker.
"Efter lagreformen ökade alkoholdödligheten mer än alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå. Detta tyder på att de som dricker mycket alkohol har ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra konsumenter", säger Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid THL.
Försäljningen av starköl och dryckesblandningar ökade betydligt – den totala förbrukningen ökade en aning
I och med reformen av alkohollagen ökade detaljförsäljningen av 4,8–5,5 procentig starköl med drygt 600 procent och detaljförsäljningen av dryckesblandningar av samma styrka med drygt 500 procent från 2017 till 2019.
Konsumtionen av andra alkoholdrycker som säljs i dagligvarubutiker, i synnerhet mellanöl, minskade däremot.
År 2018 var den totala alkoholkonsumtionen 10,1 liter hundraprocentig alkohol per invånare över 15 år och den ökade endast en aning jämfört med året innan, det vill säga med 0,1 liter. I den totala konsumtionen inkluderas den statistikförda konsumtionen av alkohol, det vill säga försäljningen inom detaljhandel och servering samt oregistrerad konsumtion, alltså resandeinförsel och nätförsäljning.
När alkohollagens självständiga oberoende effekt skiljs åt från andra faktorers samtidiga effekter med hjälp av en statistisk tidsseriemodell, ökade reformen sannolikt den statistikförda alkoholkonsumtionen med cirka tre procent jämfört med vilken nivå konsumtionen skulle ha legat på utan lagreformen.
"Alkoholskatterna höjdes med 10 procent 2018. I allmänhet minskar skattehöjningarna alkoholkonsumtionen, men 2018 gick det annorlunda. Konsumtionen ökade med en aning trots skattehöjningarna", konstaterar Mäkelä.
Från och med 2019 minskade den totala alkoholkonsumtionen igen, vilket delvis berodde på höjningarna av alkoholskatterna och coronaepidemin. På längre sikt har den totala konsumtionen i Finland i regel minskat sedan 2007.
Priserna blev högre än väntat
Alkohollagens inverkan på alkoholkonsumtionen minskade i och med att priskonkurrensen blev mindre än vad man hade förväntat sig.
När skattehöjningens inverkan på alkoholpriserna hade eliminerats, var priset på starköl cirka 8 procent lägre än tidigare. Dessa drycker övergick till att nästan enbart säljas i dagligvarubutikerna. Priskonkurrensen när det handlar om starköl är betydligt mindre än i mellanölets fall: i de billigaste produkterna är det skattefria priset för starköl cirka tre gånger högre jämfört med mellanöl.
I fråga om den populära long drink-drycken förekom ingen prisskillnad mellan Alkos butiker och dagligvarubutikerna 2022.
De minderårigas trend att bli allt nyktrare avstannade
Enligt enkäten Hälsa i skolan avstannade de minderåriga ungdomarnas trend att bli allt nyktrare mellan 2017 och 2019. Även om ungdomarnas nykterhetsutveckling verkar ha fortsatt i en positiv riktning sedan 2019, finns det tecken på att den sjunkande trenden att dricka sig berusad har avstannat hos en del unga.
Enligt den europeiska skolundersökningen ESPAD om ungdomars drogvanor har alkoholkonsumtionen bland finländska flickor i åldern 15–16 år och antalet portioner som intas på en gång till och med ökat. Detta kan sannolikt förklaras av att flickornas konsumtion av dryckesblandningar ökade.
"Det höga priset på dryckesblandningar och starköl har eventuellt i viss mån lett till att ungdomar och låginkomsttagare i mindre grad köper dessa. Trots det höga priset ökade förbrukningen av dryckesblandningar särskilt bland minderåriga flickor efter att man fick köpa dessa drycker i närbutikerna", säger THL:s specialforskare Kirsimarja Raitasalo.
Ökad tillgång till alkohol skulle innebära ökade skador
I förhållande till hela alkoholförsäljningssystemet var reformen av alkohollagen 2018 ganska liten: 3,2 procent av Alkos försäljning öppnades upp för privat konkurrens.
En mer omfattande avveckling av Alkos monopolsystem hade kunnat öka de skadliga effekterna betydligt mer.
"Att begränsa antalet försäljningsställen och inte befrämja försäljning av alkoholdrycker på alkoholmarknaden är ett centralt sätt att förebygga alkoholskador och främja befolkningens välfärd, hälsa och trygghet. Här har monopolsystemet för detaljhandeln med alkohol en nyckelroll", konstaterar THL:s generaldirektör Markku Tervahauta.
Mer information
På uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet bedömer THL effekterna av totalreformen av alkohollagen på tillgången till alkohol, alkoholkonsumtionen och skadorna.
Vuonna 2018 voimaan tulleen alkoholilain jälkiarviointi -raportti (på finska)
Pia Mäkelä
forskningsprofessor
tfn 029 524 7159
e-post: [email protected]
