Ett stort ansvar för vården av psykiska problem bland barn och unga har landat på elevhälsotjänsterna – tjänsterna bör utvecklas som en helhet i välfärdsområdena
De som arbetar inom elevhälsotjänsterna i skolor och läroanstalter ägnar en betydande del av sin arbetstid åt psykiska problem hos elever och studerande.
Enligt THL:s utredningar gick 40–80 procent av den tid som yrkesutbildade personer inom elevhälsotjänsterna på andra stadiet använde för klientarbete under läsåret 2023–2024 till psykiska problem. Inom den grundläggande utbildningen var motsvarande siffra 20–40 procent. Situationen såg redan likadan ut i den föregående utredningen år 2022.
Yrkesutbildade personer inom elevhälsotjänsterna är hälsovårdare och läkare inom skol- och studerandehälsovården samt psykologer och kuratorer.
"Elevhälsotjänsternas uppgift är att erbjuda tidigt stöd och förebygga problem. I brist på andra tjänster har de dock blivit en mentalvårdstjänst för barn och unga på basnivå vilket i sin tur lett till att det inte finns tid över för förebyggande arbete", säger THL:s överläkare Marke Hietanen-Peltola.
Elevhälsotjänsterna bör hållas kvar i välfärdsområdena
Ansvaret över alla elevhälsotjänster överfördes från kommunerna till välfärdsområdena i början av 2023 i samband med social- och hälsovårdsreformen. Trots den färska reformen har regeringen övervägt att flytta tjänsterna tillbaka till kommunerna.
THL anser att det även i fortsättningen finns skäl att hålla kvar elevhälsotjänsterna i välfärdsområdena. Områdenas organiseringsansvar ger goda förutsättningar för att förenhetliga tjänsternas tillgänglighet och kvalitet.
"Rädslan för att tjänsterna skulle försvinna från skolorna eller att samarbetet mellan yrkesutbildade personer skulle försvåras har inte förverkligats. Enligt vår enkät bedömde 80 procent av de yrkesutbildade personerna inom elevhälsotjänsterna att samarbetet med till exempel rektorn eller lärarna har förblivit oförändrat eller förbättrats jämfört med tiden före social- och hälsovårdsreformen", säger Hietanen-Peltola.
"Inom elevhälsotjänsterna syns bristerna i mentalvårdstjänsterna för barn och unga. Det är nu ytterst viktigt att förenhetliga tjänsterna nationellt, till exempel enligt den trestegsmodell som THL föreslagit."
I trestegsmodellen skulle elevhälsotjänsternas roll vara att förebygga psykiska problem och erbjuda stöd för lindriga problem. När problemen är medelsvåra eller svåra skulle man flyttas till mentalvårdstjänster på basnivå, där det skulle finnas separata resurser och specialiserad kompetens. I de svåraste fallen skulle barnet eller den unga få hjälp av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatriska sjukvården.
Arbete återstår kring tjänsternas tillgänglighet och jämna kvalitet
Målet med social- och hälsovårdsreformen är bland annat att förenhetliga tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet.
Inom elevhälsotjänsterna varierade välfärdsområdenas utgångsläge avsevärt beroende på hur tjänsterna tidigare hade ordnats i kommunerna och samkommunerna. Dessutom gäller problemen med tillgången på social- och hälsovårdspersonal även elevhälsan. Redan i flera år har det i synnerhet rått brist på psykologer och läkare inom elevhälsan.
"Områdena befinner sig i mycket varierande faser vad gäller utvecklingen av elevhälsotjänsterna, vilket naturligtvis påverkar tjänsternas tillgänglighet och enhetlighet. Vi anser ändå att de ska utvecklas som en del av välfärdsområdena. Den splittrade situationen löser till exempel inte personalbristen", säger Hietanen-Peltola.
Mer information:
Forskningen i korthet: Opiskeluhuoltopalvelujen ammattilaisten näkemyksiä työn muutoksista sote-uudistuksessa - OPA 2024 -tuloksia
Arbetspapper: Opiskeluhuoltopalvelujen selvitys 2024
Marke Hietanen-Peltola
överläkare
THL
tfn 029 524 7294
[email protected]
