Finländarnas riskfaktorer för folksjukdomar har minskat, men fetma ökar fortfarande

Finländarnas riskfaktorer för flera folksjukdomar har minskat under de senaste 20 åren. Fetma ökar emellertid fortfarande och utvecklingen förutspås fortsätta under de kommande åren. Uppgifterna framgår av THL:s undersökning där man bedömde hur riskfaktorerna för folksjukdomar hos den vuxna befolkningen utvecklas fram till 2040.

Rökningen minskar, förhöjt blodtryck och totalkolesterol sjunker

Bakom flera folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och flera cancersjukdomar, ligger samma riskfaktorer som förknippas med levnadsvanor: rökning, lite motion, överdriven alkoholkonsumtion och ohälsosamma matvanor samt förhöjt blodtryck och kolesterol, fetma samt diabetes till följd av dessa.

Enligt undersökningen har riskfaktorerna för folksjukdomar utvecklats och utvecklas i framtiden enligt följande:

• Fetma har ökat under de senaste 20 åren och ökningen förväntas fortsätta. Ökningen av fetma beror huvudsakligen på ökad vikt hos dem som redan har övervikt och inte hos dem som har normal vikt.
• Andelen som röker regelbundet har minskat stadigt och minskningen förväntas fortsätta. Det nationella målet att endast 5 procent av befolkningen år 2030 ska använda tobaksprodukter uppfylls emellertid inte enligt prognoserna.
• Andelen personer som rör på sig lite har hållits nästan oförändrad och ingen stor förändring väntas fram till 2040.
• Både förhöjt blodtryck och totalkolesterol har sjunkit under de senaste 20 åren och minskningen väntas fortsätta fram till 2040.
• Diabetes blir sannolikt vanligare när fetma ökar. Prognosen är emellertid förknippad med osäkerhet på grund av att materialet är begränsat.

”Resultaten visar att riskfaktorerna för centrala folksjukdomar varierar i båda riktningarna. Minskad rökning samt förhöjt blodtryck och totalkolesterol har också en positiv inverkan på sjukligheten hos folksjukdomar”, säger direktör för forskningsprogrammet Hanna Tolonen vid THL.

”Den ständiga ökningen av fetma orsakar emellertid oro. Om vikten ökar hos dem som redan har övervikt, kommer den sannolikt att påverka till exempel diabetes och andra sjukdomar”, fortsätter Tolonen. 

 
Viktindex för män och kvinnor (BMI) från 1997 till 2040. Fetma i den vuxna befolkningen klassificeras enligt viktindex. Den beräknas genom att personens vikt (kg) divideras med längden (m)².
•    Normalviktiga: Viktindex under 25 kg/m²
•    Överviktiga: viktindex 25 kg/m² eller mer, men under 30 kg/m²
•    Feta: Viktindex 30 kg/m² eller mer

Prognostiseringsinformation stödjer förebyggandet av sjukdomar

I undersökningen har man utnyttjat uppgifter från nationella hälsoundersökningar av befolkningen (FINRISKI och FinHälsa) om utvecklingen av olika riskfaktorer 1997–2017 samt Statistikcentralens befolkningsprognoser.

”Den prognostiseringsinformation som fås i undersökningen är viktig för att man ska kunna reagera på finländarnas sjuklighet i tid. När man känner till levnadsvanorna och de folkhälsorisker de medför kan man ingripa i dem på förhand”, konstaterar Tolonen.

Undersökningen har genomförts som en del av projektet Prognoser för sjukdomar och funktionsförmåga som stöd för hälsopolitiken och finansieras av Finlands Akademi.

Mer information

Tolonen H, Reinikainen J, Zhou Z, Härkänen T, Männistö S, Jousilahti P, Paalanen L, Lundqvist A, Laatikainen T. Development of non-communicable disease risk factors in Finland – projections up-to 2040. Scandinavian Journal of Public Health 2022.

Hanna Tolonen
Direktör för forskningsprogrammet
THL
[email protected]
029 524 8638