Forskning: Bristfällig beredskap och lägesbild samt oklara ansvarsområden försvårade hanteringen av coronapandemin i det inledande skedet

Bristerna i beredskapen och lägesbilden samt oklarheterna i olika myndigheters och andra aktörers ansvar försvårade skötseln av coronapandemin i Finland i det inledande skedet visar en färsk undersökning. Enligt undersökningen visade inledningen av pandemin att det finländska hälsovårdssystemets förmåga att förutse en långvarig kris för hela samhället var svag.

”Finland har klarat sig relativt bra i behandlingen av coronapandemin i många mätningar. Pandemin har dock avslöjat brister. Vi insåg långsamt hur allvarlig pandemin var i Finland och beredskapen var bristfällig, både vad gäller skyddsutrustning och till exempel kompetens och ledning”, säger Liina-Kaisa Tynkkynen, forskningschef vid THL.

I THL:s och Tammerfors universitets undersökning granskades det finländska hälsosystemet på nationell, regional och lokal nivå under coronatiden. Undersökningen grundar sig på ett omfattande material från 53 intervjuer. De intervjuade var kommunernas, sjukvårdsdistriktens och statens ledning, anställda vid centrala ministerier som deltagit i hanteringen av pandemin och ämbetsverk som lyder under dem.

Brister i uppföljningssystemet för epidemins nyckeltal 

Oklarheterna kring kommunernas, sjukvårdsdistriktens, ministeriernas och olika myndigheters ansvar och befogenheter har försvårat ledningen och beslutsfattandet under pandemin.  Dessutom har det varit svårt att hålla en öppen och uppdaterad dialog mellan de olika aktörerna. 

”Regionala och lokala aktörer upplevde att de inte fick tillräckligt med information eller information i tillräckligt god tid från nationella aktörer, såsom ministerier eller THL. Till exempel kom utlysningen om undantagsförhållanden som en överraskning för kommunerna och regionförvaltningsmyndigheterna, vilket orsakade problem när medborgare och arbetstagare genast väntade på instruktioner”, säger Tynkkynen.

Bristerna i de centrala nationella uppföljningssystemen som är betydande för hanteringen av pandemin har försvårat den kunskapsbaserade ledningen. För beslutsfattare och centrala aktörer fanns det ingen lägesbild över hela landets sjukvårdskapacitet eller belastning på intensivvården. Även lägesbilden av tillgången på personal och situationen för socialvården var bristfällig.

De intervjuade lyfte fram en fungerande hälso- och sjukvårdspersonal, stark kompetens hos personalen inom social- och hälsovården samt regional sakkunskap som en framgång.
Trots att man var tvungen att minska hälso- och sjukvårdsfunktionerna och det uppstod en vårdskuld, strävade anordnarna av tjänster efter att trygga tillgången till tjänster till exempel på distans. Även tillgången till intensivvård har kunnat tryggas i Finland under hela pandemin trots belastningen.  

”I intervjuerna framkom dock upprepade gånger att coronapandemin inte endast har varit en hälsokris och att man borde förbereda sig på pandemier på ett mer övergripande sätt. Under coronapandemin har ansvaret för ledningen i huvudsak vilat på ett ministerium, även om effekterna av pandemin har sträckt sig till olika delområden i samhället”, säger specialforskare Laura Kihlström vid THL.

Forskningen är en del av forskningsprojektet Flexibilitet, krisberedskap och försörjningsberedskap i det finländska hälso- och sjukvårdssystemet (RECPHEALS) som finansieras av Finlands Akademi. Forskningen har genomförts i samarbete med Tammerfors universitet.

Kontaktuppgifter

Liina-Kaisa Tynkkynen
Forskningschef, docent
THL
tfn 029 524 8517
e-post [email protected]