Forskning: Endast få av dem som avlidit i opioider fick substitutionsbehandling – särskilt unga drogmissbrukare borde få tillgång till vård

Enligt en färsk undersökning av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Helsingfors universitet hade endast åtta procent av dem som hade använt buprenorfin som rusmedel före sin död fått substitutionsbehandling. Buprenorfin är den mest använda opioiden i Finland. Hos två procent hade substitutionsbehandlingen avslutats under året före dödsfallet – nästan alltid på patientens initiativ.

I Finland dör i synnerhet personer under 25 år utanför substitutionsbehandlingen. Av de unga avlidna hade mindre än en procent fått substitutionsbehandling vid sin död eller under sitt sista levnadsår. Bland personer över 25 år hade 13 procent fått substitutionsbehandling.

"Utifrån undersökningen kan man dra slutsatsen att största delen av dödsfallen i anslutning till missbruk av opioider sker utanför vården även i Finland. Detta stärker den uppfattning som konstaterats i internationella undersökningar om att substitutionsbehandling räddar liv och att substitutionsbehandling borde fås med lägre tröskel än i nuläget", konstaterar Claudia Mariottini, doktorand vid Helsingfors universitet.

Generellt sett dör fler män än kvinnor av droger, precis som av andra olycksorsaker. I denna undersökning fanns det dock betydligt fler kvinnor bland personer under 25 år än bland äldre åldersgrupper.

"Unga kvinnor som använder droger verkar fortfarande vara mer mottagliga för nackdelarna med drogmissbruk. De kan ta större risker till exempel vid dosering och gemensam användning av ämnen. Dessutom har många undersökningar visat att unga kvinnor har fler traumatiska erfarenheter än unga män, vilket kan öka risken för drogmissbruk, berättar Mariottini.

Undersökningen är den första som granskar bakgrunden i substitutionsbehandling hos personer som dött av droger i Finland. Uppgifterna samlades in för varje avliden direkt från de enheter som gav substitutionsbehandling.

Antalet dödsfall var störst i Norra Karelen och minst i Lappland, Södra Karelen och Östra Nyland

I undersökningen utreddes också antalet dödsfall relaterade till buprenorfin per välfärdsområde.
Flest dödsfall relaterade till buprenorfin per år konstaterades i Norra Karelen, där antalet dödsfall var 5–6 per 100 000 invånare.

Antalet dödsfall var stort även i Norra Österbotten, Västra Nyland, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Kymmenedalen (4–4,9 dödsfall/år per 100 000 invånare).

Minst dödsfall inträffade i Lappland, Södra Karelen och Östra Nyland (1–1,9 dödsfall/år per 100 000 invånare).
Siffran för varje välfärdsområde är medeltalet för undersökningsåren 2018–2020.

Bild 1: Dödsfall relaterade till buprenorfin på årsnivå i Finland. På bilden visas i förhållande till invånarantalet per välfärdsområde antalet sådana dödsfall där missbruk av buprenorfin konstaterades i rättskemiska undersökningar.

Buprenorfin används ofta tillsammans med andra rusmedel

Buprenorfin är det vanligaste läkemedlet som används vid opioidsubstitutionsbehandling i Finland. Om den används på rätt sätt är den säker och effektiv, men om den missbrukas och i synnerhet kombineras med andra läkemedel och narkotika är den ändå den narkotika som orsakar överlägset flest dödsfall genom förgiftning i Finland.

I rättskemiska undersökningar med anknytning till utredande av dödsorsak konstateras oftast användning av bensodiazepiner, stimulanter, alkohol, gabapentinoider, andra opioider och cannabinoider.

I denna undersökning granskades särskilt sådana läkemedelsfynd och läkemedelskombinationer för vilka den avlidne inte hade recept som läkaren ordinerat.

Största delen av de avlidna som fick substitutionsbehandling konstaterades ha fynd av ett eller flera bensodiazepiner utan recept. Mest missbrukade läkemedel i bensodiazepingruppen var diazepam, klonazepam och alprazolam. Dessutom konstaterades hos cirka en tredjedel av dem som fått substitutionsbehandling förutom buprenorfin även andra opioider och hos den andra tredjedelen pregabalin eller gabapentin, även om personerna inte hade recept på dessa.

"På basis av studien var det vanligt att läkemedelssubstanser användes receptfritt även av dem som fick substitutionsbehandling. När det gäller substitutionspatienter bör även behandlingen av andra drogberoenden än opioidberoende effektiviseras och behandlingens innehåll och effekt undersökas noggrannare", konstaterar Mariottini.

THL önskar att den samhälleliga diskussionen om avvecklingen av hinder för tillgången till vård fortsätter. Den expertgrupp för förebyggande av narkotikadödsfall (HEAR) som koordineras av institutionen har tidigare föreslagit att ett av de viktigaste sätten att minska narkotikadödsfallen skulle vara att påskynda och underlätta tillgången till substitutionsbehandling samt säkerställa kontinuiteten i vården.

"Även enligt denna undersökning är det kritiskt för alla som använder narkotika och särskilt för unga att undanröja hinder för tillgången till vård", säger rättskemist Pirkko Kriikku vid THL.

Mer information:

Claudia Mariottini
doktorand
Helsingfors universitet
tfn 029 524 7286
[email protected]

Pirkko Kriikku
rättskemist
THL
tfn 029 524 8054
[email protected]

Finansiering av undersökningen

Claudia Mariottini har fått finansiering för forskningen från social- och hälsovårdsministeriet och Alkoholforskningsstiftelsen.