Forskning: Värmeböljor orsakar problem på sjukhusen i Finland - utrymmena borde kunna kylas ner bättre än i nuläget
Många av sjukhusen i Finland har otillräcklig beredskap för värmeböljors skadeverkningar. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkätundersökning.
Problemet är i synnerhet att temperaturen inomhus blir för hög vid värmebölja. På många sjukhus som svarade på enkäten har man under värmeböljor uppmätt inomhustemperaturer på 27–29 grader, på vissa upp till 30 grader eller mer.
De utrymmen där temperaturen vanligen blir för hög är patientutrymmen på vårdavdelningar, pausrum för personalen samt vårdåtgärds- och undersökningsutrymmen. I en stor del av sjukhusen har såväl personalen som patienterna och de anhöriga på vårdavdelningarna klagat över värmen inomhus vid värmeböljor.
"Hettan försämrar både patienternas och personalens välfärd på sjukhusen. Problem uppstår också till exempel med vårdåtgärderna och förvaringen av läkemedel”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus.
Maskinell kylning är möjlig endast på vissa sjukhus
Största delen av sjukhusen som svarade på enkäten var medvetna om behovet av beredskap för värmebölja, men endast en tredjedel uppgav att de beaktar störningssituationer orsakade av värmebölja i sin beredskapsplanering. En stor del av sjukhusen saknar också skriftliga anvisningar för att skydda patienter eller arbetstagare mot olägenheter av hetta. Maskinell kylning är ofta möjlig endast i en del av utrymmena eller inte alls.
”Det är svårt att helt förebygga olägenheter av värmebölja om det blir mycket hett i inomhusutrymmena. På sjukhusen är det således viktigt att skydda lokalerna mot hetta. Om andra metoder inte räcker till bör man använda maskinell kylning ", konstaterar Kollanus.
Över hälften av respondenterna önskade mer information om metoder för att förebygga uppvärmning inomhus samt ekonomiskt stöd för investeringar. Utöver kartläggningen av de risker som värmeböljan medför och förebyggandet av dem bör man vid förberedelserna även fastställa ansvar samt utarbeta anvisningar för personalen.
Den nationella styrningen av beredskapen inför värmebölja bör stärkas
Enligt dem som svarade på enkäten borde förebyggandet av hälsorisker vid värmebölja inom social- och hälsovården främjas genom att stärka den nationella styrningen av beredskapen.
"Beredskapen kunde stödas genom att man sammanställer och kompletterar anvisningarna för aktörer inom social- och hälsovården samt fastställer rikt- eller gränsvärden för höga inomhustemperaturer under sommaren för vårdinrättningar inom hälso- och sjukvården, som också beaktar patientsäkerhetsaspekten", berättar Kollanus.
Meteorologiska institutets varningar för värmebölja kan också utvecklas så att informationen om varningen och myndigheternas anvisningar automatiskt förmedlas till aktörerna inom social- och hälsovården. Endast hälften av de sjukhus som svarade på enkäten uppgav att de numera beaktar varningar för värmebölja i sin verksamhet.
”Värmebölja utgör en betydande hälsorisk särskilt för äldre och långtidssjuka. I Finland kan en utdragen värmebölja som varar i några veckor orsaka flera hundra dödsfall. Största delen av dödsfallen sker på vårdinrättningar inom hälso- och sjukvården. I framtiden kommer behovet av beredskap för värmebölja inom social- och hälsovården att öka ytterligare när klimatet blir varmare och befolkningen åldras", säger Kollanus.
THL:s enkät genomfördes 15.11–10.12.2021. Enkäten besvarades av 141 sjukhus inom primärvården och den specialiserade sjukvården på olika håll i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet finansierade undersökningen.
Referens:
Kollanus V, Halonen JI, Meriläinen P & Lanki T. Konsekvenser av värmebölja och beredskap på sjukhus inom primärvården och den specialiserade sjukvården. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Arbetspapper 27/2022.
Mer information:
Skyddsåtgärder mot negativa hälsoeffekter vid vårdinrättningar
Virpi Kollanus
forskare
THL
tfn 029 524 6392
[email protected]
