Fortfarande långt kvar till nationellt enhetliga grunder för beviljande av närståendevård – rekommendationer styr regionerna
Närståendevårdarna i olika områden är i olika ställning eftersom välfärdsområdena beviljar stöd för närståendevård på olika grunder. Enligt en utredning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) ligger beviljandet av närståendevård ganska nära de nationella grunderna för beviljande av stöd för närståendevård (s.k. Omakari-kriterierna) som THL rekommenderade 2022 i mindre än en tredjedel av regionerna.
Välfärdsområdena fastställer själva grunderna för beviljande av närståendevård och beslutar hur mycket pengar de allokerar till stödet för närståendevård. Därför varierar både grunderna för beviljande och anslagen för stöd för närståendevård från område till område.
Det finns uppskattningsvis 50 500 närståendevårdare. Äldre personer får mest närståendevård. Antalet personer under 18 år som får närståendevård har ökat under en längre tid, även om antalet barn har minskat bland befolkningen.
Praxis varierar mellan områdena
I Östra Nyland följer verksamheten redan THL:s nationella grunder för beviljande. Drygt en tredjedel av välfärdsområdena avvek i många avseenden från kriterierna och en knapp tredjedel av dem avvek mycket från dem. Mellan områdena förekommer till exempel variation när det gäller om krävande övervakning räcker till för att få stöd för närståendevård, eller hur många gånger närståendevårdaren ska hjälpa till för att få stöd för närståendevård.
"I en del områden räcker det att man ger vård och omsorg två gånger per dygn, i andra områden krävs betydligt mer närståendevårdararbete", berättar Katja Ilmarinen som är specialforskare vid THL.
Enligt utredningen tar endast 55 procent av närståendevårdarna ut sin ledighet. En närståendevårdare har rätt till minst två lediga dagar under en kalendermånad.
"Ledigheten utnyttjas fortfarande i liten utsträckning. THL fortsätter den gemensamma utvecklingen med välfärdsområdena för att göra alternativen för ledigheterna mångsidigare", säger Ilmarinen.
Rekommendationerna förenhetligar kundernas ställning
Syftet med THL:s tidigare föreslagna nationella grunder för beviljande är att förenhetliga grunderna och verksamhetspraxisen för beviljande av stöd för närståendevård. Detta skulle sätta närståendevårdens kunder i en jämlik ställning. I publikationen rekommenderar THL att områdena vidtar åtgärder för att nå de nationella grunderna för beviljande.
"Enligt rekommendationen skulle till exempel den krävande övervakning som en person med minnessjukdom behöver räcka till för att få stöd, och stöd för närståendevård skulle beviljas på basis av antalet gånger personen sköts om. Det skulle inte göras några nedskärningar i de lagstadgade ledigheterna, utan alla närståendevårdare beviljas direkt tre lediga dagar per månad", berättar Elina Lindström, utvecklingschef vid THL.
"THL:s förslag utgår från att arvodesklassen för stöd för närståendevård bestäms enligt närståendevårdarens arbetsinsats, inte enligt den vårdbehövandes funktionsförmåga", fortsätter hon.
Närståendevård sparar på andra tjänster – stöd för närståendevård är ersättning för utfört arbete
Välfärdsområdena använder cirka 418 miljoner euro per år för vård av vuxna som får närståendevård. Mest pengar går åt till den lägsta arvodesklassen, där antalet vårdare är störst.
Närståendevården är frivillig. Om det inte finns någon närståendevårdare eller personen inte vill fortsätta som det, har välfärdsområdet en skyldighet att ordna vård. Enligt utredningen skulle utgifterna för alternativ vård som ersätter närståendevården för vuxna vara 1,25 miljarder euro per år. I den lägsta vårdarvodesklassen skulle den vårdbehövande vanligtvis få två hemvårdsbesök per dygn, om det inte fanns någon närståendevårdare. I den mellersta vårdarvodesklassen görs minst tre hemvårdsbesök per dygn. I den högsta vårdarvodesklassen och specialavgiftsklassen ska ersättande vård ordnas som vård dygnet runt.
"Välfärdsområdena bör rikta finansiering till närståendevården, eftersom den kan ersätta och skjuta upp tyngre tjänster. Närståendevårdarna utför tungt arbete som sparar på social- och hälsovårdskostnaderna och i välfärdssamhället är det rättvist att stödja det", säger Sari Kehusmaa, ledande expert vid THL.
Mer information
Lägesbild av närståendevård enligt avtal 2024. Välfärdsområdenas grunder för beviljande, verksamhetspraxis och utgifter för stöd för närståendevård (Julkari)
Nationella grunder för beviljande av stöd för närståendevård: THL:s förslag (Julkari)
Katja Ilmarinen
specialforskare
029 524 6788
[email protected]
Elina Lindström
utvecklingschef
029 524 8315
[email protected]
