Gruppen av mottagare av utkomststöd är brokig - förnyelsen av stödet och nedskärningen av kostnaderna kräver tid och flera olika åtgärder

Orsakerna till att man får utkomststöd varierar avsevärt både mellan enskilda människor och enligt välfärdsområde, framgår av THL:s färska rapport. Denna mångfald måste beaktas för att stödet ska kunna förnyas på ett hållbart sätt.

Drygt 260 000 hushåll fick utkomststöd i Finland år 2023 och utgifterna för stödet uppgick till nästan 800 miljoner euro. Oftast får ensamboende, i synnerhet ensamboende män, utkomststöd.  Unga vuxna, dvs. 18–24-åringar, är överrepresenterade bland stödmottagarna. 

Behovet av utkomststöd ökar på grund av den utdragna arbetslösheten och bland stödmottagarna hopar sig ofta många slags brister i välfärden, såsom hälsoproblem. Regionala skillnader i erhållandet av utkomststöd orsakas bland annat av invånarnas åldersstruktur, boendepriset och antalet invandrare. Effekten ligger också på nivån för de primära socialskyddsförmånerna.

”Vår rapport visar att det finns alternativ till att förnya utkomststödet och att det är möjligt att förnya stödet så att det också uppstår besparingar. Detta kräver dock tid och flera olika åtgärder”, säger Paula Saikkonen, forskningschef vid THL. 

”Enbart en skärpning av stödmottagarnas skyldigheter avgör inte ärendet, i synnerhet inte när regeringen samtidigt skär ner de primära förmånerna, såsom utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget.” 

Petteri Orpos regering har som mål att genomföra en totalreform av utkomststödet. Man vill halvera antalet stödtagare och öka stödets skyldigheter. Dessutom eftersträvar regeringen omfattande besparingar på tiotals miljoner euro i utkomststödet. 

Arbetsgruppen vid social- och hälsovårdsministeriet som övervägde att förnya stödet slutförde sitt arbete i början av januari. Den föreslår bland annat att utkomststödet skärs ner kraftigare om stödmottagaren försummar sina skyldigheter, såsom jobbsökning.

Utkomststödet är avsett att vara tillfälligt

Utkomststödet är ett stöd i sista hand i Finlands socialskyddssystem, dvs. det kan fås om inkomsterna och tillgångarna inte annars räcker till för att försörja sig. Utvärderingen av stödbehovet i sista hand grundar sig alltid på en individuell behovsprövning.

Utkomststödet är avsett att vara tillfälligt och en stor del av till exempel de unga får kortvarigt stöd, det vill säga högst tre månader. 

Många får dock utkomststöd för en lång tid. Stödet söks månatligen, vilket gör försörjningen oförutsägbar.

”I synnerhet borde det långvariga utkomststödet minskas, eftersom stödet inte sporrar till tillfälliga arbeten och gör det omöjligt att spara. Personen vågar inte nödvändigtvis göra några ändringar i sin egen situation om hen är rädd att utkomststödet avbryts följande månad”, säger THL:s expert Susanna Mukkila.

I flera av Finlands jämförelseländer, såsom Sverige, Danmark och Nederländerna, finns det proportionellt sett betydligt färre mottagare av minimiskyddsförmåner än i Finland.

Grundlagen garanterar skydd i sista hand

THL:s rapport Toimeentulotuki 2020-luvulla: tavoitteena parempi viimesijainen turva erbjuder ett heltäckande informationspaket om utkomststödet, dess behov, mottagare och roll som en del av det finländska systemet för social trygghet. Rapporten har skrivits av ett stort antal experter från olika organisationer. 

Rapporten erbjuder också flera förslag till förnyande av skyddet i sista hand under de kommande åren. Förslagen förbättrar utkomststödstagarnas ställning, minskar antalet stödtagare och minskar byråkratin. 

”Antalet mottagare av utkomststöd minskar om vi hittar metoder för att allt färre överhuvudtaget ska vara tvungna att ty sig till utkomststöd och behöva det endast en kort tid”, säger Saikkonen.

Förslag på hur skyddet i sista hand kan förnyas:

1. Ibruktagande av bostadsbidragskomplettering

En komplettering av bostadsbidraget skulle vara ett inkomstprövat stöd som beviljas av FPA och som läggs på bostadsbidraget. Tillägget betalas till ett medellöst hushåll för skäliga boendekostnader. 

”Kompletteringen av bostadsbidraget skulle tydligt lyfta fram boendekostnadernas betydelse. Förslaget skulle öka kostnaderna för bostadsbidraget, men klart minska antalet mottagare av utkomststöd. På lång sikt skulle det kunna påverka bostadspolitiken”, konstaterar Saikkonen.

2. Automatisk uppföljning av avgiftstaket inom hälso- och sjukvården

Myndigheten skulle automatiskt och digitalt sköta uppföljningen av att avgiftstaket uppfylls. Med avgiftstak avses den ackumulerade summan av kundavgifterna inom hälso- och sjukvården, varefter tjänsterna är avgiftsfria för kunderna.

Vid behov kan ett hushåll med låga inkomster få ersättning för kostnaderna för hälso- och sjukvård automatiskt från det grundläggande utkomststödet i början av året tills avgiftstaket uppnås. För närvarande ansvarar kunden för uppföljningen av avgiftstaket.

”En effektiv samordning av avgiftstaken minskar inte nödvändigtvis annat än den kortvariga användningen av utkomststödet, men den skulle minska byråkratin och trygga tillgången till nödvändig hälso- och sjukvård för hushåll med låga inkomster”, säger Mukkila.

Även Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat att avgiftstaket för hälso- och sjukvården automatiseras. 

3. Samtalsskyldighet för unga vuxna när stödet fortsätter i över 4 månader

En ung vuxen som omfattas av skyldigheten att söka till utbildning ska kontakta FPA eller den utsedda servicen för unga när hen har fått utkomststöd i fyra månader utan avbrott och inte är i service eller utbildning. 

Kontakten sker ansikte mot ansikte, på distans eller per telefon. Den elektroniska ansökningsblanketten för grundläggande utkomststöd skulle ”låsas” tills den unga har tagit kontakt. 

”Det är svårt att nå unga i synnerhet när tillgången till utkomststöd drar ut på tiden. Tvång att ta kontakt skulle ge möjlighet att utreda orsakerna till att den unga får utkomststöd. Då skulle hen också lättare kunna hänvisas till rätt service”, säger FPA:s forskare Tuija Korpela.

Mer information: 

Rapport: Toimeentulotuki 2020-luvulla - Tavoitteena parempi viimesijainen turva

Paula Saikkonen
forskningschef
THL
tfn 029 524 8133
[email protected]

Susanna Mukkila
expert
THL
tfn 029 524 7326
[email protected]

Tuija Korpela
forskare
FPA
tfn 020 634 1945
[email protected]