Insjuknande i bröstcancer minskar särskilt förvärvsinkomsterna för kvinnliga låginkomsttagare och ökar avsevärt de psykiatriska diagnoserna
Förvärvsinkomsterna för kvinnor som insjuknat i bröstcancer minskade i genomsnitt 5,1 procent under fem år efter diagnosen. Inkomsterna minskade mest för kvinnor som redan från tidigare var svagare förankrade på arbetsmarknaden. De två första åren efter diagnosen hade den största effekten på inkomsterna.
Uppgifterna framgår av en ny studie, i vilken man granskade effekten av bröstcancer på inkomsterna, sysselsättningen och den psykiska hälsan av kvinnor i åldern 35–55 år.
Effekten av bröstcancer på sysselsättningen var anspråkslös. Sysselsättningen bland personer som insjuknat i bröstcancer minskade med en procentenhet. Detta förklarades framför allt av pensionering, men inte ökad arbetslöshet.
Däremot ökade antalet psykiatriska diagnoser betydligt efter bröstcancerdiagnosen.
”En minskning i inkomsterna kan ha att göra med frånvaro från arbetet på grund av behandling och tillfällig arbetsoförmåga, en långsammare karriärutveckling eller till exempel att den insjuknades preferenser med tanke på tidsanvändningen förändras”, säger Maria Vaalavuo, THL:s forskningschef.
Det sociala trygghetssystemet mjukar upp den ekonomiska effekten
Trots att förvärvsinkomsterna för kvinnor som insjuknat i bröstcancer minskade betydligt, minskade totalintäkterna betydligt mindre.
”Detta är tack vare vårt sjukförsäkringssystem och visar hur viktigt det finländska socialskyddssystemet är för att dämpa de sociala riskerna. Inkomstöverföringarna kompenserar relativt effektivt det inkomstbortfall som orsakas av sjukdomen”, konstaterar Vaalavuo.
”Vi borde vara mer bekymrade för de psykosociala effekterna av sjukdomen, eftersom besöken inom den psykiatriska specialsjukvården hålls på en högre nivå än hos kontrollgruppen ännu fem år efter den första bröstcancerdiagnosen”, fortsätter hon.
Sjukdomens effekter är inte desamma för alla
Bröstcancer uppträder i högre grad hos högutbildade kvinnor med högre inkomster, men de negativa effekterna på förvärvsinkomsterna är större hos lågutbildade kvinnor med lägre inkomster och kvinnor i arbetstagaryrken.
Kvinnor har olika ställning i fråga om huruvida deras arbetsuppgifter kräver fysisk styrka, i vilken mån arbetsuppgifterna kan anpassas till den nedsatta arbetsförmågan och hurdant stöd arbetsgivaren erbjuder dem. I en tidigare studie har det dessutom iakttagits att cancer ofta upptäcks senare hos personer som tillhör de lägre socioekonomiska grupperna, varvid också faktorer med anknytning till cancerns allvarlighetsgrad kan förklara skillnaderna i effekterna mellan grupperna.
”Det är viktigt att utreda skillnaderna i sjukdomens effekt i olika grupper. Om personer som redan har låga inkomster lider kraftigare av sjukdomens effekter, förstärker detta sambandet mellan hälsotillståndet och inkomstnivån”, säger Vaalavuo, som är insatt i ojämlikhet.
”Hälso- och sjukvårdssystemet bör utvecklas så att det inte finns några socioekonomiska skillnader vid diagnostisering eller behandling av cancer, och att kvinnornas återgång till arbetet främjas på alla arbetsplatser.”
Ny forskningsuppställning
Det finns mycket forskning om sambandet mellan hälsa och socioekonomisk status, men orsakssambandet mellan dessa två är inte helt klart. Sämre hälsa kan förhindra arbete och utbildning och leda till lägre inkomster, men å andra sidan kan lägre inkomster eller arbetslöshet påverka hälsan. Det är inte lätt att verifiera orsakssambandet genom forskning.
I forskningsartikeln som Vaalavuo nyligen publicerat granskas effekten av bröstcancer på inkomsterna, sysselsättningen och den psykiska hälsan av kvinnor i åldern 35–55 år genom en ny forskningsuppställning. I undersökningen jämförs personer som insjuknat i bröstcancer 2004–2009 till personer som insjuknat 2010–2015. Tack vare denna nya forskningsuppställning kan man automatiskt beakta de faktorer som samtidigt har att göra med både bröstcancer och arbetsmarknadsställningen.
Undersökningen grundar sig på Statistikcentralens och THL:s registermaterial från 2000–2016. Undersökningen har fått finansiering från FPA och Finlands Akademis INVEST-flaggskeppsprojekt.
Mer information
Ursprunglig artikel i Labour Economics-publikationen:
Vaalavuo, M. (2021) The Unequal impact of ill health: Earnings, employment and mental health among breast cancer survivors in Finland.
Kontaktuppgifter
Maria Vaalavuo
forskningschef
THL
tfn 0295 246 754
e-post: [email protected]
