Köpkraften hos dem som får grundtrygghetsstöd ökade under regeringsperioden trots den höga inflationen
Inkomstnivån hos personer som får grundtrygghetsstöd har ökat i förhållande till den allmänna pris- och inkomstnivån under regeringsperioden 2019–2023, konstaterar en expertarbetsgrupp som leds av Institutet för hälsa och välfärd och som utvärderar om grundtryggheten är tillräcklig. Med mottagare av grundtrygghetsstöd avses personer som får arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning, garantipension samt sjuk- och föräldradagpenningar samt efterlevandepension till minimibelopp.
Regeringen genomförde de lagstadgade indexjusteringarna av förmånerna och höjde nivån på grundtryggheten år 2020 och för barnens del tillfälligt även år 2023. Enligt rapporten torde prisstegringen också öka nivån på bostadsbidragen för många hushåll år 2023, eftersom hyresnivån har ökat måttligt, men takhyrorna för bostadsbidragen har höjts i enlighet med utvecklingen av den allmänna prisnivån.
Alla som får grundtrygghetsstöd har dock inte dragit nytta av den förbättrade nivån.
”En stor del av dem som får grundtrygghetsstöd har också rätt till utkomststöd, och höjningarna av grundtryggheten minskar utkomststödets belopp till fullt belopp, varvid hushållets inkomstnivå förblir oförändrad. Däremot har nivån på utkomststödet för barnfamiljer höjts nu år 2023”, säger Jussi Tervola, forskningschef vid THL.
Den nuvarande nivån på grundtryggheten möjliggör inte delaktighet i samhället
Grundtrygghetens tillräcklighet utvärderades bland annat genom att jämföra inkomsterna i förhållande till Åbo universitets uppgjorda referensbudgetar, som återspeglar den konsumtionsnivå som möjliggör samhällelig delaktighet. Enligt arbetsgruppens bedömning räcker grundskyddet för arbetslösa, sjuka och föräldralediga fortfarande inte till för att täcka referensbudgetarna.
Av dem som får grundtrygghet är skyddsnivån tillräcklig för pensionärer, men de studerandes sociala trygghet kan endast täcka deras utgifter i kombination med studielån.
”Grundskyddet räcker i allmänhet i många situationer inte till för att täcka den konsumtionsnivå som skulle göra hushållet delaktigt i samhället. Situationen är densamma även i många andra länder, eftersom nivån på grundtryggheten i Finland, med tanke på köpkraftssituationen, åtminstone är på en högre medelnivå, när man jämför med andra europeiska länder”, jämför Susanna Mukkila, expert vid THL.
Enligt lagen ska grundtrygghetens tillräcklighet utvärderas vart fjärde år. Utvärderingen grundar sig på exempelkalkyler över olika hushåll som bor i höghusbostäder på en skälig hyresnivå.
Kontaktuppgifter
Jussi Tervola
forskningschef
THL
tel. 029 524 6134
e-post: [email protected]
Susanna Mukkila
expert
THL
tel. 029 524 7326
e-post: [email protected]
