Mika Salminen: Finlands narkotikapolitik behöver en betydande reform - antalet narkotikadödsfall är ett tecken på att samhället misslyckats
Mika Salminen
Foto: THL, Aleksi Malinen
Den finländska narkotikapolitiken måste förändras avsevärt, anser THL:s direktör Mika Salminen. Enligt Salminen har Finland från tidigare år goda erfarenheter av en politik där narkotika inte accepteras, men som inte heller i onödan vållar narkotikamissbrukare och hela samhället ytterligare skada.
Tyvärr visar den senaste informationen att Finland är det ledande landet i EU när det gäller narkotikadödsfall bland unga under 25 år.
”Det ökade antalet narkotikarelaterade dödsfall bland unga är ett tecken att narkotikapolitiken och hela samhället har misslyckats. Vi måste vända den dåliga utvecklingen, och det sker inte av sig själv”, säger Salminen.
Enligt honom ligger Finland på efterkälken när det gäller narkotikarelaterade åtgärder jämfört med många andra länder. Det är positivt att social- och hälsovårdsministeriet våren 2021 förnyade rusmedels- och beroendestrategin, vars föregående version började vara några årtionden gammal.
”Strategin räcker dock inte i sig. Det behövs också en konkret plan där man räknar upp nya åtgärder för att förebygga användning och skador av narkotika och fastställer vem eller vilken aktör som ansvarar för dem”, säger Salminen.
Hälsorådgivningsställen med låg tröskel, specialtjänster för kvinnor och minoriteter, möjlighet att byta ut använda bruksartiklar mot rena, övervakade bruksrum, överdosläkemedel som delas ut till användare och deras närstående och till och med ämnesidentifiering är metoder för att minska narkotikaskadorna som Salminen räknar upp.
Dessutom insisterar han på bättre vård för dem som kämpar med en dubbeldiagnos.
”Rusmedelsproblem är mycket ofta förknippade med psykiska problem. Ofta glömmer man bort att många som har en beroendesjukdom också har andra sjukdomar som orsakar stora problem med att hantera livet.”
Enligt Salminen måste man i första hand ingripa i användningen av narkotika med hjälp av de medel som social- och hälsovården har.
”Man måste våga avstå från att straffa användningen eftersom straff inte hindrar användningen utan bara åsidosätter människor ännu mer. Det lönar sig att använda myndigheternas resurser för att stoppa professionella kriminella säljarorganisationer.”
Attitydförändring nödvändig
Salminen betonar att man måste satsa på att förebygga användning av narkotika och skador till följd av det redan nu i samband med social- och hälsovårdsreformen, men också i kommande regeringsprogram. Det lönar sig också i fortsättningen att utnyttja olika organisationers kompetens.
”Det finns en risk för att personer som lider av missbruks- och beroendesjukdomar, och som är en utmanande befolkningsgrupp, blir överkörda i social- och hälsovårdsreformen. Redan nu ser det ut som om tusentals färre klienter hänvisades till vård under coronaåren än tidigare, trots att indikatorerna för narkotikaanvändning samtidigt har ökat kraftigt.”
Enligt Salminen vittnar diskussionen om rusmedel om hur det finländska samhället behandlar de medlemmar som befinner sig i en mycket svag ställning.
”Det verkar som om attityderna till personer i svår ställning har blivit hårdare. Genom att minska den skam och diskriminering som förekommer i anslutning till användning av narkotika skulle man kunna främja ett tidigt ingripande och att missbrukare söker vård på eget initiativ. Detta är också förenligt med de mänskliga rättigheterna och våra grundläggande värderingar.”
Genomförandet av social- och hälsovårdsreformens mål kräver regionalt samarbete
Salminen blev i början av september direktör för THL:s avdelning för folkhälsa och välfärd. Tidigare arbetade han i ledningen för avdelningen för hälsosäkerhet och ansvarade bland annat för THL:s coronaåtgärder.
En betydande del av det arbete som de sakkunniga och forskarna vid avdelningen för folkhälsa och välfärd utför anknyter till social- och hälsovårdsreformen. I och med reformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till 21 välfärdsområden i början av nästa år.
THL samarbetar intensivt med regionerna för att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna. Dessutom undersöker THL till exempel finansieringen av social- och hälsovården och följer upp effekterna av reformen.
”Det är fråga om en enorm förändring av strukturer, verksamhetssätt och hela tankesättet, vars primära syfte är att förbättra människors hälsa och välfärd”, säger Salminen.
”I reformen bör man komma ihåg att befolkningens välfärd i huvudsak skapas i vardagen med hela samhällets insatser. Därför behövs det även i framtiden regionalt samarbete mellan välfärdsområdet, kommuner, läroanstalter, arbetsplatser och medborgarorganisationer.”
THL utreder företagshälsovårdens roll
I social- och hälsovårdsreformen utelämnades företagshälsovårdens allmänna del, det vill säga den del som förebygger och behandlar andra än arbetsrelaterade sjukdomar.
Salminen anser att företagshälsovårdens ställning måste klarläggas eftersom ett splittrat hälsosystem försätter människor i en ojämlik ställning och blir dyrt på lång sikt.
”THL gör en egen utredning om företagshälsovårdssystemets roll i social- och hälsovårdssystemet. Vi granskar också vilka lärdomar av denna modell som är populär såväl bland personer i arbetsför ålder som bland yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården det lönar sig att ta i bruk i större utsträckning i social- och hälsovårdssystemet.”
Fakta:
Mika Salminen (f. 1965)
[email protected]
tfn 029 524 8454
- Direktör för THL:s avdelning för folkhälsa och välfärd
- Arbetade cirka 10 år som direktör för avdelningen för hälsosäkerhet och svarade bland annat för THL:s coronaåtgärder.
- Har länge medverkat i arbetet för att förebygga narkotikaskador och i utvärderingen av arbetets effekter i SHM:s och THL:s arbetsgrupper. Han har dessutom representerat THL i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) och i Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), där man under ledning av Salminen utarbetade rekommendationer på EU-nivå för att minska narkotikaskador.
- Utbildning: Filosofie doktor, docent (naturvetenskaper). Ledarskapsutbildning Aalto EE och HAUS
- Hobbyer: fotografering, läsning, båtliv, skidåkning, resor
- Motto: Rikta blicken framåt, men glöm inte historien helt och hållet
