Nästan hälften av verksamhetsenheterna inom äldreomsorgen har observerat vanvård av klienter
Nästan hälften av verksamhetsenheterna inom äldreomsorgen (47 %) rapporterar att de har observerat illabehandling av klienten. Enligt en enkät från Institutet för hälsa och välfärd (THL) förekommer illabehandling oftast inom hemvården så att gärningsmannen är en anhörig eller närstående.
Med illabehandling avses fysiskt våld, psykisk eller social illabehandling, sexuellt utnyttjande, ekonomiskt utnyttjande, försummelse av vård och hjälp eller annan begränsning av rättigheter, kränkning och behandling som nedvärderar en äldre persons människovärde.
Av hemvårdsenheterna rapporterar 43 procent att de har observerat illabehandling som utförs av anhöriga eller närstående. Inom heldygnsomsorgen rapporterades mest illabehandling som en klient riktat mot en annan klient (44 % av enheterna inom heldygnsomsorgen).
Illabehandling som personalen riktar mot klienten rapporterades av 3 procent av hemvårdsenheterna och 7 procent av enheterna för heldygnsomsorg.
THL:s enkät besvarades i maj av verksamhetsenheternas chefer eller ansvarspersoner från 2 742 enheter. Svaren ger en uppfattning om fenomenets omfattning på en allmän nivå, men avslöjar inte t.ex. antalet fall av illabehandling.
Stort behov av hjälp kan öka risken för illabehandling
Klienterna inom äldreomsorgen är på många sätt en sårbar grupp, vars stora behov av hjälp kan utsätta dem för illabehandling
”I tidigare undersökningar har det observerats att brådska som beror på en alltför liten personal samt otillräcklig ordinarie personal ökar risken för illabehandling vid vårdenheterna. Även brister i anvisningarna och kompetensen är en riskfaktor”, säger Minna-Liisa Luoma, ledande expert på horisontalverksamhet.
Inom hemvården kan orsaken till illabehandlingen vara den närståendes belastning.
”Man har lättat på servicesystemet genom att öka mängden hemvård, och allt längre framskridna demenssjukdomar behandlas hemma. Samhället har kanske inte i tillräcklig grad beaktat den belastning som detta orsakar anhöriga. Utifrån resultaten behöver närstående mer stöd”, konstaterar ledande sakkunnig Anna-Mari Aalto.
En närstående till en person med demenssjukdom kan t.ex. belastas av makens kontinuerliga behov av handledning eller förändringar i beteendet.
”Det skulle vara viktigt för anhöriga att få hålla pauser för att de ska orka. Planerad dagverksamhet för de insjuknade kan ge närstående efterlängtade vilostunder. Även kamratstöd är viktigt för många närstående till personer med demenssjukdom”, säger Aalto.
Illabehandling går att förebygga
För att förebygga illabehandling är det viktigt att man på verksamhetsenheterna har utvecklat praktik eller anvisningar för situationer där illabehandling observeras. Enligt enkäten hade en tredjedel av enheterna inte gett sin personal tillräckliga anvisningar om att ta itu med illabehandling av klienterna och myndighetssamarbetet i anslutning till detta. Illabehandling är ett vägande skäl att anmäla stödbehov inom socialvården, varvid den egna kontaktpersonen ska vara en socialarbetare.
”En stor del av illabehandlingen förblir oidentifierad. Den som behandlas illa vill eller vågar ofta inte själv föra saken på tal. I nära relationer kan det ha funnits våld i parrelationen eller familjen redan före klientrelationen inom äldreomsorgen, och illabehandlingen identifieras när en yrkesutbildad person inom hemvården regelbundet följer upp situationen. Det är viktigt att personalen har tillräckligt yrkeskunskap och kompetens att förutse risker och upptäcka illabehandling. Dessutom behövs det anvisningar om hur man ska gå till väga i situationen”, säger Minna-Liisa Luoma.
Den stora mängden observerad illabehandling förutsätter fortsatt utredning.
”Det bör utredas närmare hurdan hjälp de som upplevt illabehandling har fått och om situationerna identifieras tillräckligt väl. Det är viktigt att hitta metoder för att förebygga illabehandling och identifiera riskpersoner och risksituationer. Varje äldre person ska ha rätt till ett tryggt liv”, konstaterar Anna-Mari Aalto.
Kontaktuppgifter
Minna-Liisa Luoma
ledande expert
THL
tfn 029 524 7260
e-post: [email protected]
