Norra Karelen-projektet förändrade finländarnas levnadsvanor i grunden och ökade fler friska levnadsår – 50 år sedan projektet inleddes

Norra Karelen-projektet, som inleddes för 50 år sedan, hade en revolutionerande inverkan på finländarnas levnadsvanor och hälsa.

Norra Karelen-projektet inleddes i början av 1970-talet, då hälsosituationen var dyster i Finland och i synnerhet i Norra Karelen. Dödligheten i hjärtsjukdomar bland män var störst i världen, många unga män dog och den förväntade livslängden bland män var under 65 år. Projektet fokuserade på de viktigaste riskfaktorerna som påverkar hjärtdödligheten och hälsan. Målet var att minska rökningen samt sänka kolesterolnivån och blodtrycksnivån i blodet. Man strävade redan från början efter att sänka kolesterolet och blodtrycket genom kostförändringar, bland annat genom att minska användningen av smör och salt. 

Snabb inverkan på folkhälsan

Till följd av förändringar i levnadsvanorna började dödligheten i hjärtsjukdomar bland befolkningen snabbt minska i Norra Karelen och småningom i hela landet. Sedan 1972 har den förtida årliga hjärtdödligheten bland män i arbetsför ålder minskat med över 80 procent. I och med kostförändringarna har kolesterolnivån bland befolkningen sjunkit med över 20 procent. Rökning bland män har minskat betydligt och dödligheten i tobakscancer har minskat med över 50 procent jämfört med situationen efter kriget. Förändringarna har flyttats till allt äldre åldersgrupper och på så sätt bidragit till ett hälsosamt åldrande. 

-    Det viktigaste resultatet av projektet är den enorma minskningen av dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Även om jag trodde på förändringarna när projektet inleddes, kunde jag inte föreställa mig att förändringen i fråga om kroniska folksjukdomar kunde vara så här stor efter några decennier. Den största förändringen skedde i levnadsvanorna, näringskvaliteten och rökningen, som enligt projektets mål förändrades väldigt mycket, berättar Pekka Puska, ledare för Norra Karelen-projektet.

Positiv utveckling av blodtrycksnivån sedan år 1972

Blodtrycket är normalt när det i regel är under 130/85 kvicksilvermillimeter (mmHg). Förhöjt blodtryck är globalt sett den viktigaste riskfaktorn som minskar friska levnadsår. När blodtrycket stiger ökar också risken för att dö av kranskärlssjukdom eller stroke. Likaså ökar risken för förmaksflimmer eller hjärtsvikt.  

Systoliska blodtryck (männen 30-59).
 

Systoliska blodtryck (kvinnor 30-59).

Både bland män och kvinnor har det systoliska blodtrycket sjunkit sedan år 1972 i hela landet. Även om medelvärdet för befolkningens blodtryck närmar sig den rekommenderade nivån, är blodtrycket fortfarande högre än rekommenderat för en betydande del. 

Diastolisk blodtryck (männen 30-59).

Diastolisk blodtryck (kvinnor 30-59).

Från och med 1972 sjönk det diastoliska blodtrycket snabbt hos både män och kvinnor tills nedgången jämnades ut på 1990-talet. Orsaken till den avstannade nedgången kan vara ökad övervikt och fetma. 

Förändringar i kosten syns som en sänkning av kolesterolvärdena

Enligt rekommendationerna ska totalkolesterolvärdet vara under 5 millimol per liter (mmol/l), dåligt LDL-kolesterol under 3,0. Den totala risken beror dock också på andra riskfaktorer för blodkärlen, såsom rökning, blodtryck och lite motion.  

Serumnivåer av kolesterol (männen 30-59).

Serumnivåer av kolesterol (kvinnor 30-59).

Kolesterolvärdena har sjunkit stadigt för både män och kvinnor på grund av förändrade matvanor under åren 1972–2017.

Rikligt intag av hårda fetter ökar kolesterolhalten i blodet, särskilt halten LDL-kolesterol som ökar risken för hjärtsjukdomar. Att ersätta hårt fett med mjukt vegetabiliskt fett minskar risken för kranskärlssjukdom.  
 

Användning av fett i bröd (männen 30-59).

Användning av fett i bröd (kvinnor 30-59).

Användningen av vegetabiliska oljor i matlagningen och på bröd har ökat, medan användningen av smör har minskat sedan år 1972.

Den förväntade livslängden har ökat i jämn takt

Med förväntad livslängd avses det antal år som personer födda under en viss tidsperiod i genomsnitt skulle leva om dödligheten i alla åldersgrupper skulle förbli oförändrad. Den förväntade livslängden har stigit i Finland sedan 1870-talet. År 2020 var den förväntade livslängden för finländska män 79 år och för kvinnor 85 år. 

Förväntad livslängd i Finland 1971–2020.

Den förväntade livslängden har ökat för både män och kvinnor i Finland under åren 1971–2020. 

När den förtida dödligheten minskat kraftigt har finländska män efter år 1972 fått cirka 13, och kvinnor över 10, i huvudsak friska tilläggslevnadsår.

Arbetet för att främja folkhälsan fortsätter

När Norra Karelen-projektet inleddes koordinerades projektet till en början vid Kuopio högskola. År 1976 grundades en ny enhet, vars direktör var Pekka Puska, ledare för Norra Karelen-projektet. Under åren 1982–2008 ansvarade Folkhälsoinstitutet för undersökningen. Institutet för hälsa och välfärd (THL), som grundades år 2009 och som fortsätter Folkhälsoinstitutets arbete, ansvarar för uppföljningen och undersökningen av folkhälsan.

-    Under projektets gång reste vår lilla kärntrupp aktivt runt landskapet i flera år och träffade representanter för hälso- och sjukvården, kommunerna, organisationerna och näringslivet och strävade alltid efter att främja projektets mål. Vi träffade befolkningen bland annat på hjärtkvällar, torgevenemang och handelsevenemang. Vi höll olika utbildningar och hade mycket kontakt med medierna, beskriver Puska fältarbetet under projektets gång.

Erfarenheterna och metoderna i projektet har utnyttjats nationellt. Till exempel har uppföljningen av resultaten av projektet som inleddes år 1972 utvidgats till en nationell FINRISKI-undersökning, där man har samlat in information om kroniska sjukdomar hos den finländska befolkningen som inte smittar. 

Av kartläggningarna av hälsobeteenden i Norra Karelen skapades en riksomfattande uppföljning av vuxenbefolkningens hälsobeteende (AVTK), där hälsan och levnadsvanorna bland personer i arbetsför ålder följdes upp med hjälp av årliga enkätundersökningar under åren 1978–2014. Därefter har uppföljningen fortsatt som THL:s FinSote-undersökning. 

-    Utvärderingsundersökningarna inom Norra Karelen-projektet har fungerat som grund för utvecklingen av nationella uppföljningar av befolkningens hälsa. I Finland har vi internationellt sett den mest långvariga trenduppföljningen av centrala riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och många andra kroniska sjukdomar, berättar avdelningsdirektör, professor Tiina Laatikainen vid THL.

Projektmetoderna har utnyttjats i arbetet med folkhälsan, till exempel i utveckling av undersökningar för förebyggande av diabetes och minnessjukdomar koordinerade av THL, samt i planering av ett nationellt program för förebyggande av allergier.

Tack vare Norra Karelen-projektet påverkade det internationella samarbetet med bland annat Världshälsoorganisationen WHO den internationella utvecklingen inom branschen och öppnade nya vägar för att förmedla forskningsdata.

-    Norra Karelen-projektet har varit ett flaggskepp för den stora förändringen i folkhälsan, som har varit en del av Finlands efterkrigstida utveckling till välfärdsstat. I och med projektet har vi på ett internationellt plan haft en central roll i bekämpningen av icke-smittsamma sjukdomar, säger Puska.

50-årsjubileum för Norra Karelen-projektet

Onsdagen den 6.4.2022 kl. 13:30–16       
Joensuu konservatorium, Universitetsgatan 4
Arrangör: Norra Karelens folkhälsocentral
Fritt inträde

PROGRAM

Tillställningen öppnas av
professor Tiina Laatikainen, avdelningsdirektör (THL), ordförande för stiftelsen Norra Karelen-projektet

Statsmaktens hälsning
minister Aki Linden 

Hälsning från landskapets representant
riksdagsledamot Anu Vehviläinen

Musik: Set 'Akat: Sari Kaasinen, Mari Kaasinen och Karoliina Kantelinen

Folkhälsa i går, i dag och i morgon
generaldirektör Markku Tervahauta, THL

Hälsning från Finlands hjärtförbund
Generalsekreterare Marjaana Lahti-Koski, Finlands hjärtförbund

Norra Karelen-projektet ute i världen -video

Internationellt anförande
Dr. Ala Alwan, tidigare vice generaldirektör för WHO, Genève

Musik: Set 'Akat 

Minnen från projektets veteraner -video

Avslutande anförande
professor Pekka Puska, ledare för Norra Karelen-projektet

Karjalaisten laulu

Tillställningen leds av doktor Juhani Wiio

Mer information:

Professor Pekka Puska, ledare för Norra Karelen-projektet
[email protected], tfn 040 771 5571.

Professor Tiina Laatikainen, avdelningsdirektör THL, ordförande för stiftelsen Norra Karelen-projektet, [email protected], tfn 040549 6682.

Pohjois-Karjalan kansanterveyden keskus