Originalundersökning om könsidentitet och föräldraskap publicerad i tidskriften Duodecim

Finlands nuvarande translag förutsätter att personen bevisar att hen saknar fortplantningsförmåga innan det är möjligt att juridiskt korrigera könet. Hormonella eller kirurgiska könskorrigerande behandlingar försämrar fertiliteten antingen tillfälligt eller permanent. Precis som den övriga befolkningen funderar dock även personer som genomgår utredningar av könsidentiteten på att bilda familj, vilket framgår av en undersökning som publicerats i tidskriften Duodecim. 

Undersökningen baserar sig på en enkätundersökning som genomfördes 2016–2017 bland personer som hade en vårdkontakt i Helsingfors (HUCS) eller Tammerfors (Tays) med anledning av utredningar av könsidentiteten eller korrigerande behandlingar. Sammanlagt 103 personer besvarade enkäten och deras medelålder var 26 år. Endast 8 procent av dem hade barn. Största delen av deltagarna hade fått hormonbehandlingar, men könsceller hade endast sparats av mindre än en tiondel.

Det behövs information om transföräldraskap 

Största delen av de barnlösa deltagarna i undersökningen upplevde att de inte vill bli föräldrar eller att föräldraskap för närvarande inte är aktuellt för dem. Deltagarnas ovilja att bli förälder var förknippad med svårigheten att få egna biologiska barn, konflikten mellan den egna kroppen och en graviditet samt de nuvarande bestämmelser som gäller i samhället. 14 av deltagarna upplevde dock att deras förväntningar om vad som gäller föräldraskap hade förändrats under de könskorrigerande behandlingarna. 

Deltagarna tillfrågades också om hur samhället kunde underlätta möjligheterna till transföräldraskap. De viktigaste teman som lyftes fram var betydelsen av att använda en könsneutral terminologi, underlätta sparande av könsceller samt en reform av translagen. De önskade också att det i större utsträckning skulle delas ut information om transföräldraskap och behandlingarnas inverkan på fertiliteten inom hälso- och sjukvården och till beslutsfattare.

”Utifrån resultaten av undersökningen är det viktigt att kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga slopas i lagstiftningen. Man måste också fundera på hur man säkerställer en jämlik rätt till såväl biologisk fortplantning som adoption”, säger Outi Linnaranta, överläkare vid THL.

För närvarande varierar möjligheterna att spara könsceller, särskilt äggceller, under utredningarna och behandlingen vid polikliniken för könsidentitetsutredningar vid olika universitetssjukhus. Behandlingarna för att korrigera könsidentiteten görs också ofta vid en ålder då föräldraskap inte är aktuellt. Därför borde personer som överväger att uppsöka vård och patienter vid polikliniken för könsidentitetsutredningar få mångsidig information om hur behandlingarna påverkar fortplantningsförmågan samt om aspekter angående återställande av fertiliteten och adoption.

FN erkänner rätten till föräldraskap som en grundläggande mänsklig rättighet. 

Källa

Sukupuoli-identiteetti ja vanhemmuus. Tidskriften Duodecim. 2022. 

Mer information

Outi Linnaranta
överläkare, docent
THL
tfn 029 524 7517
fornamn.efternamn(at)thl.fi

Teemu Kärnä
ML, specialist i psykiatri
Psykiatrikonsultaatiot Hilla Oy
tfn 040 523 6481
fornamn.efternamn(at)hillaoy.fi