Övervikt hos barn och unga vanligare i bostadsområden på landsbygden
Övervikt och fetma hos barn och unga är vanligare i landsbygdsområden än i stadsområden i åldersgrupperna barn under skolåldern, barn i lågstadieåldern och unga i högstadieåldern. Uppgifterna framgår av THL:s färska undersökning. Resultaten grundar sig på vikt- och längduppgifter från hälsoundersökningarna inom barnrådgivningen och skolhälsovården av över en halv miljon barn och unga i åldern 2–16 år under 2019.
Barnens och de ungas bostadsområden granskades enligt Finlands miljöcentrals klassificering av stads- och landsbygdsområden i sju kategorier. Klassificeringen är oberoende av kommungränserna och beaktar även områdesskillnader inom kommunerna.
Skillnaderna mellan områdena är störst bland barn i lågstadieåldern
Skillnaderna mellan områdena i fråga om förekomsten av övervikt och fetma var större bland pojkar än bland flickor och större bland barn i skolåldern än bland barn under skolåldern.
Skillnaderna mellan områdena var störst bland flickor och pojkar i lågstadieåldern. Hos pojkar i lågstadieåldern var övervikt 10 procentenheter (36 % vs. 26 %) och fetma 7 procentenheter (14 % vs. 7 %) vanligare på glest befolkade landsbygden än i stadsområden.
Hos flickor i lågstadieåldern var övervikt 8 procentenheter (24 % vs. 16 %) och fetma 3 procentenheter (6 % vs. 3 %) vanligare på kärnlandsbygden än i stadsområden.
”Forskningsresultaten stärker resultaten från tidigare undersökningar om skillnaderna mellan städer och landsbygd. I denna undersökning granskade vi för första gången skillnaderna mellan områdena med en klassificering som beskriver bostadsområdenas särdrag noggrannare än den traditionella klassificeringen av stads- och landsbygdsområden som grundar sig på kommungränserna”, berättar specialforskare Maaret Vuorenmaa vid THL.
Barns och ungas mat- och motionsvanor kan påverkas
De områdesvisa skillnaderna i förekomsten av övervikt förklaras till exempel av befolkningens utbildnings- och inkomstskillnader samt möjligheterna till hälsofrämjande kost- och livsstilsval.
På landsbygden är avstånden mellan hemmet och skolan eller hobbyer ofta långa, vilket minskar barnens och de ungas möjligheter att röra sig självständigt till fots eller med cykel. De långa avstånden påverkar också mängden fritid.
Närskogarna och möjligheterna till friluftsliv är viktiga både för dem som bor i staden och för dem som bor på landsbygden. På landsbygden är naturen och skogarna nära och erbjuder mångsidiga möjligheter till friluftsliv och utflykter, men i allmänhet finns det färre byggda motionsplatser eller organiserad hobbyverksamhet än i städerna.
Skillnaderna i kost- och motionsvanor på grund av familjebakgrund eller bostadsområde kan jämnas ut inom småbarnspedagogiken och i skolan. Man kan främja barnens och de ungas hälsa och nutrition genom att inom småbarnspedagogiken och i skolan erbjuda en kost och matfostran som följer näringsrekommendationerna.
Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken och i skolorna kan utvecklas så att den blir mer motionsinriktad genom att man under daghems- och skoldagen ökar mängden fysisk aktivitet och rörelselekar och ordnar hobbymöjligheter i samband med skoldagen.
I utvecklingen och ordnandet av hobbyverksamhet ska man också beakta de barn och unga som åker skolskjuts. Även organisationerna har en viktig roll i främjandet av sunda levnadsvanor, eftersom de i många områden erbjuder barn, unga och barnfamiljer mångsidig klubb- och hobbyverksamhet.
”Även om man i undersökningen observerade skillnader mellan områdena i förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga, behövs det åtgärder i hela landet för att stödja en sund uppväxt och hälsofrämjande levnadsvanor. Enskilda åtgärder räcker inte till, utan det behövs ett omfattande samarbete, verksamhet inom olika samhällssektorer samt politiska beslut. Målet är att utveckla barns och ungas livsmiljö så att den stödjer och underlättar hälsofrämjande val”, betonar THL:s utvecklingschef Päivi Mäki.
Mer information
Maaret Vuorenmaa
specialforskare
[email protected]
tfn 029 524 7008
Päivi Mäki
utvecklingschef
[email protected]
tfn 029 524 8612
