Rådgivningspersonal som arbetar med invandrarfamiljer behöver stöd i sitt arbete och mer information om bemötande av klienten
Rådgivningspersonalen som arbetar med invandrarfamiljer behöver mer resurser och mer stöd för sitt arbete. De vill till exempel ha arbetshandledning och möjlighet att konsultera andra yrkespersoner, men det finns också behov av ett närmare samarbete med kollegor, till exempel genom olika nätverk.
Uppgifterna framgår av en enkät av kompetenscentret PALOMA, som koordineras av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och främjar psykisk hälsa hos personer med flyktingbakgrund. I enkäten utreddes de yrkesutbildade personernas erfarenheter av rådgivningsarbete med invandrarfamiljer.
Inom rådgivningstjänsterna är det vanligt att arbeta med barnfamiljer och blivande föräldrar med invandrarbakgrund och många av rådgivningsbyråernas anställda möter dem i sitt arbete dagligen eller varje vecka. Även om det var vanligt att man arbetade med invandrarfamiljer bland de yrkesutbildade som svarade på enkäten, upplevde största delen (63 %) att de behövde mer information och utbildning som stöd för sitt arbete.
"Informationsbehovet gällde till exempel integration, bemötande av klienten, våldsupplevelser, språkliga och kulturella faktorer samt utmaningar i familjelivet. Att föra könsstympning på tal lyftes också fram", berättar Reija Klemetti, forskningschef vid THL.
Familjerna behöver flerspråkig information om servicesystemet
Stödbehoven hos de familjer som besökte barnrådgivningen var ofta förknippade med bristande sociala nätverk, barnens nutrition och språkliga utveckling samt skillnader i uppfostringsmetoderna. På mödrarådgivningen gällde klienternas utmaningar oftast nutrition och levnadsvanor under graviditeten samt uppfattningar om graviditet.
Enligt de yrkesutbildade personerna upplevde många klienter med invandrarbakgrund också att det finländska servicesystemet var främmande, vilket orsakar ovisshet och missförstånd på mottagningarna. Enligt de yrkesutbildade finns det ett behov av flerspråkig information om rådgivningstjänsterna. Dessutom önskade klienterna att tjänsterna koncentreras till samma plats.
"Familjecentren som samordnar tjänster för barnfamiljer är ett sätt att göra tjänsterna smidigare. De erbjuder också en bra möjlighet att utöka det multiprofessionella samarbetet mellan yrkespersoner", säger Klemetti.
Utöver behoven och utvecklingsförslagen lyfte de yrkesutbildade personerna i sina svar fram flera beprövade arbetssätt i det praktiska arbetet som främjade arbetet med och stödet till föräldrar och familjer med invandrarbakgrund. Sådana var till exempel ett öppet sinne och direkta frågor, kultursensitivitet, arbete i par med hälsovårdare, att diskutera utvärderingsmetoder och ifyllande av blanketter samt arbete med professionella tolkar.
Kompetenscentret PALOMA har fått finansiering från Europeiska unionens asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).
Mer information
Kankaanpää S-L, Kaukonen S, Klemetti R, Vesterinen E (2022). Neuvolatyöntekijöiden kokemuksia työstä maahanmuuttaneiden asiakkaiden kanssa. Forskning i korthet 56/2022. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Reija Klemetti
forskningschef
THL
tfn 029 524 7265
[email protected]
