Rapport: Hetta kan orsaka en stor mängd allvarliga hälsorisker inom en kort tid – i Finland bör beredskap för värmeböljor utvecklas
I Finland bör man förebygga hälsoriskerna av hetta bättre än man gör nu samt öka samhällets metoder för förberedelse inför värmeböljor. Detta framkommer i en rapport som Institutet för hälsa och välfärd (THL) just har publicerat, där effekterna av hetta och nuläget för beredskapen granskas samt rekommendationer ges angående hur beredskapen kan förbättras.
Enligt rapporten är det centrala problemet att den nationella styrningen av den regionala och lokala beredskapen är splittrad och ganska knapp samt att de varningar om värmebölja som Meteorologiska institutet publicerar inte leder till i förväg planerade myndighetsåtgärder.
En värmebölja kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland
Enligt en undersökning som THL publicerat tidigare ökar dödligheten bland befolkningen i Finland med i genomsnitt 10 procent under värmeböljor som varar fyra dygn eller längre. Behovet av sjukhusvård ökar också.
En utdragen värmebölja som varar några veckor kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland. Risken för allvarliga hälsoskador gäller särskilt personer över 65 år och personer med långvariga sjukdomar.
För att förebygga skador av hetta behövs både i förväg planerade åtgärder som snabbt kan genomföras under värmeböljor och åtgärder på längre sikt som minskar befolkningens och samhällets sårbarhet inför effekterna av mycket varmt väder.
“Sådan hetta som vi hade sommaren 2021 blir allt vanligare då klimatet förändras. Samtidigt åldras befolkningen och hälsoriskerna av hetta ökar om vi inte förbereder oss för förändringarna i tillräckligt god tid”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus.
Det är viktigt med beredskap inom social- och hälsovården för att skydda riskgrupperna
För att förebygga allvarliga hälsoskador måste man i synnerhet förstärka social- och hälsovårdens verksamhetsenheters möjligheter att förbereda sig för värmeböljor. Merparten av de dödsfall som orsakas av värmeböljor sker på sjukhusens och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, där man i hög grad vårdar befolkning som är särskilt känslig för hetta.
“I vård- och omsorgsinrättningarnas förberedelser är det viktigt att sträva efter att förbättra möjligheterna att kyla ner lokalerna. På varje inrättning ska man vid hetta åtminstone kunna kyla ner en del av de lokaler som används av patienter eller klienter samt de lokaler som är kritiska med avseende på verksamheten”, säger Kollanus.
Även de hemmaboende som hör till riskgrupper ska skyddas mot skador av hetta, till exempel genom att under värmeböljor tillhandahålla mer hemvårdstjänster. Dessutom bör personer med långvariga sjukdomar instrueras i förväg om hur värmen påverkar sjukdomen eller de mediciner som används för att behandla den.
Förutom social- och hälsovården behöver till exempel kommunala myndigheter, daghem och skolor, arbetsgivare och anställda instruktioner om hur man förbereder sig för värmeböljor.
Uppvärmningen av byggnader på sommaren bör förebyggas
Det är svårt att förhindra skadliga hälsoeffekter av hetta om byggnaderna lätt värms upp inuti. I lagstiftningen och instruktioner om byggande och bostadshälsa ska man bättre än tidigare beakta hur överhettning kan förebyggas.
Uppvärmningen av stadsområden och byggnader kan också bekämpas genom planering av stadsmiljön, såsom grön- och vattenbyggande, ytmaterial som reflekterar solstrålning, skuggstrukturer och lösningar som främjar ventilation i stadsmiljön.
“Åtgärder för att främja värmeberedskapen i anslutning till markanvändning och byggande är särskilt viktiga ur synvinkeln för anpassning till klimatförändringen, eftersom de beslut som tas i stads- och byggnadsplaneringen inverkar på samhällets sårbarhet långt in i framtiden”, konstaterar Kollanus.
Referenser
Kollanus V, Lanki T: Helteen terveyshaitat ja niiden ehkäisy Suomessa. Työpaperi-raportti 14/2021.
Mer information
Värmebölja
(THL)
Virpi Kollanus
forskare
THL
tfn 029 524 6392
[email protected]
