Reformen av utkomststödet har inte frigjort mer tid för socialt arbete
THL har publicerat resultaten från en ny kommunenkät om utkomststödet för 2021. I enkäten frågade man yrkesutbildade personer inom kommunernas sociala arbete bland vuxna om deras uppfattning om hur socialvårdsklienter får de tjänster och förmåner som hör till dem och vilka förändringar som skett i uträttandet av ärenden i och med reformen av utkomststödet 2017.
Utkomststödet förnyades 2017. Efter reformen överfördes det grundläggande utkomststödet till FPA, medan ansvaret för det förebyggande och kompletterande utkomststödet fortsatte att ingå i kommunernas sociala arbete. En del av klienterna måste således uträtta ärenden både hos FPA och inom kommunen för att få utkomststöd.
Enligt en färsk rapport understödde de yrkesutbildade personerna inom det sociala arbetet bland vuxna i kommunerna inte att det för att få utkomststöd krävs besök hos både FPA och hos kommunens socialtjänster. Med tanke på klienterna inom det sociala arbetet ansågs modellen där klienterna måste uträtta ärenden hos två myndigheter till och med vara ett misslyckande.
Problem som berör livskompetensen leder ofta till behov av utkomststöd i kommunerna
De yrkesutbildade personerna inom det sociala arbetet bland vuxna som svarade på kommunenkäten ansåg att de största orsakerna till behovet av utkomststöd var problem som berör livskompetensen, arbetslöshet, boendeproblem, skuldsättning, problem med ekonomin samt missbruksproblem och psykiska problem.
"Enligt respondenterna skulle man kunna minska behovet av utkomststöd särskilt genom att minska byråkratin i samband med förmåner, öka ekonomi- och skuldrådgivningen, avlägsna flitfällor och förbättra grundtryggheten", säger THL:s forskare Niina Tanner.
Mindre tid för individinriktat arbete än tidigare inom det sociala arbetet
Reformen av utkomststödet skulle minska arbetsmängden som gick åt till ansökning av grundläggande utkomststöd i kommunerna. Men detta har inte skett. Inom det sociala arbetet gick cirka 25 procent av arbetstiden åt till att utreda ansökningar om grundläggande utkomststöd, beslut och begäranden om rättelser från FPA.
"Endast cirka en fjärdedel av arbetstiden för yrkesutbildade personer inom det sociala arbetet bland vuxna kunde användas för individinriktat arbete", konstaterar Niina Tanner.
För att förbättra situationen i kommunerna har man i synnerhet önskat att datasystemet mellan FPA och kommunerna skulle utvecklas.
"För närvarande är FPA:s system enkelriktat mot kommunerna. Kommunernas socialarbetare kan alltså inte kontakta FPA direkt, utan ärendena måste utredas via myndighetslinjen. Detta försvårar utredningsarbetet och ökar trycket på det sociala arbetet", berättar THL:s forskningschef Minna Kivipelto.
Enligt kommunenkäten ansåg yrkesutbildade personer inom det sociala arbetet bland vuxna att det är viktigt att öka resurserna för det sociala arbetet i kommunerna, till exempel med fler socialarbetare och socialhandledare.
"Både FPA och kommunerna behöver nu mer resurser för att stöda dem som får utkomststöd med ansökningarna, så att socialarbetarnas arbetstid kan fokuseras på det krävande individinriktade arbetet", säger Kivipelto.
THL:s kommunenkät genomfördes i maj 2021.
Publikationen (bara på finska)
Mer information
Niina Tanner
forskare
THL
tfn 029 524 8233
fö[email protected]
Obs. Denna pressmeddelandet publicerades på finska 14.7
