Samtidig förekomst av ångest och berusningsdrickande hos unga har inte minskat – alkohol skaffas allt oftare på nätet

Under det senaste decenniet har mängden psykiska symtom hos unga ökat och alkoholkonsumtionen minskat. Samtidigt verkar dock den sjunkande trenden för alkoholkonsumtion bland minderåriga unga ha saktat ner och delvis till och med stannat upp. 

Ångestsymtomen hos unga har ökat i samma förhållande hos dem som dricker mycket som hos de unga som inte dricker. Alkoholkonsumtionen har också minskat i samma takt hos personer som upplever ångest och personer med färre symtom. 

Sambandet mellan ångest och berusningsdrickande är inte särskilt starkt, men denna samtidiga förekomst av psykiska problem och rusmedelsanvändning belastar tusentals unga varje år 

”Den samtidiga förekomsten av ångest och berusningsdrickande minskar inte heller hos unga, även om alkoholkonsumtionen i allmänhet minskar”, konstaterar specialforskare Noora Berg vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Andelen flickor med både ångest och rikligt berusningsdrickande har ökat med 29 procent mellan 2013 och 2023. Bland pojkar har storleken på denna grupp förblivit ganska stabil.

Minderåriga skaffar mest alkohol via kompisar, men det har blivit vanligare att skaffa alkohol via nätet

Alkoholkonsumtionen hos unga påverkas av hur lätt det är att skaffa alkohol. Det klart vanligaste sättet för minderåriga unga att skaffa det är via kompisar. År 2024 hade en tredjedel av ungdomarna som använt alkohol skaffat alkoholen som de använt föregående gång via kompisar. En ny anskaffningskanal vid sidan av de gamla är internet och sociala medier.

Ungdomarna uppgav också oftare än tidigare att de fått alkohol av sina föräldrar. Sju procent av respondenterna uppgav 2024 att föräldrarna hade köpt och 19 procent att de hade erbjudit den unga den alkohol som hen använde föregående gång. 

”Föräldrarna kan uppleva att de skyddar sina barn genom att själva skaffa alkohol åt dem. De kan alltså känna att de åtminstone vet hur mycket alkohol som används och varifrån den kom. Utifrån vår analys verkar det däremot som att alkoholdryckerna från föräldrarna är i tillägg till dem som skaffats från annat håll, inte i stället för dem”, berättar specialforskare Kirsimarja Raitasalo vid THL. 

Samhällsförändringar både påskyndar och dämpar ångestsymtom och alkoholkonsumtion hos unga 

Många samhällsförändringar kan samtidigt både öka ångestsymtomen och minska alkoholkonsumtionen. Till exempel kan förväntningar och konkurrens i anslutning till skolan och arbetslivet öka ångesten och å andra sidan skapa press på att undvika rusmedelsanvändning så att funktionsförmågan inte störs. 

”Ett annat exempel kunde vara ökad användning av sociala medier. Det kan göra att ångesten ökar, men å andra sidan kan en minskad interaktion ansikte mot ansikte också minska ungdomarnas möjligheter att använda rusmedel”, säger Noora Berg.

Samtidig förekomst av missbruksproblem och psykiska problem ska beaktas i det förebyggande arbetet 

Samtidig förekomst av missbruksproblem och psykiska problem är kopplad till en allvarligare utveckling av symtomen och rusmedelsanvändningen i ett senare skede. Det medför utmaningar för förebyggandet och behandlingen av problem. Det är viktigt att förebygga riskanvändning av rusmedel hos personer som har utmaningar med den psykiska hälsan och lika viktigt att förebygga psykiska problem hos personer som använder mycket rusmedel.

När det gäller alkohol är det också viktigt att i det förebyggande arbetet fästa uppmärksamhet vid att minska utbudet i de kanaler där ungdomarna skaffar alkohol.

I Finland har integrationen av mentalvårds- och missbrukartjänsterna utvecklats, men de regionala skillnaderna är stora. Resultaten av dessa undersökningar visar att behovet av en gemensam utveckling av mentalvårds- och missbrukartjänsterna fortsätter.

Resultaten grundar sig på två olika material. Resultaten i anslutning till berusningsdrickande och ångestsymtom grundar sig på THL:s enkät Hälsa i skolan 2013–2023, där sammanlagt 874 110 elever i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, första och andra årets studerande på gymnasiet samt första och andra årets studerande vid en yrkesläroanstalt har lämnat svar. Resultaten i anslutning till ungas alkoholanskaffningar grundar sig på Finlands material från den europeiska undersökningen om 15–16-åriga ungdomars användning av rusmedel (ESPAD) som genomfördes våren 2024. 

Mer information

Berg, Noora; Stenrosen, Olli. (2024) Trends in the co-occurrence and association between heavy episodic drinking and generalized anxiety among adolescents between 2013 and 2023 in Finland. International Journal of Mental Health and Addiction.

Raitasalo, Kirsimarja. (2024) Alaikäisten alkoholihankinnat: muutokset hankinnan koetussa helppoudessa ja hankintatavoissa vuosina 2015–2024. Tidningen Yhteiskuntapolitiikka

Noora Berg
Specialforskare
THL
tfn 029 524 8519
[email protected]

Kirsimarja Raitasalo
Specialforskare
THL
tfn 029 524 7005
[email protected]