Särskilt högutbildade kvinnor har upplevt psykisk belastning på grund av coronaepidemin
Enligt THL:s färska forskningsresultat ökade den psykiska belastningen bland vuxna i arbetsför ålder under coronaepidemins andra våg. Belastningen ökade särskilt bland 30–49-åringar, som på grund av sina psykiska problem även använde mer hälso- och sjukvårdstjänster än tidigare. Däremot ökade inte självmordstankarna under hösten 2020 och i början av vintern 2021.
De mest negativa förändringarna observerades bland högutbildade kvinnor, som upplevde både ökad psykisk belastning och ökade självmordstankar.
Uppgifterna grundar sig på FinSote-undersökningen som genomfördes 2020, vars resultat jämfördes med undersökningen från 2017–2018. Man har även fått förhandsresultat från FinHälsa-undersökningen. För den skickades en ny enkät till dem som kallades till undersökningen 2017. På basis av dessa svar ökade den psykiska belastningen i alla utbildningsgrupper.
"Det är viktigt att utreda om de negativa förändringarna i olika ålders- och utbildningsgrupper beror på arbetslöshet eller exceptionell arbetsbelastning under coronaepidemin. Det behövs yrkesgruppsspecifika forskningsresultat om hur den psykiska belastningen som orsakas av coronan syns till exempel bland anställda inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, handeln och byggbranschen", funderar THL:s forskningsprofessor Jaana Suvisaari.
"Den ökade belastningen kan förstås också bero på till exempel ökad ensamhet eller konflikter i människorelationer", påminner Suvisaari.
Man har sökt hjälp för psykiska problem
I FinSote-undersökningen frågade man också om användningen av hälso- och sjukvårdstjänster på grund av psykiska problem. I synnerhet högutbildade kvinnor och lågutbildade män använde hälso- och sjukvårdstjänster i större utsträckning än tidigare.
"Jag tycker att detta är ett hoppingivande resultat. Vi vet sedan tidigare att endast en del av de som lider av psykiska problem söker hjälp. Nu har användningen av tjänsterna ökat även i de grupper där symtomen har ökat och det har funnits tjänster att tillgå. Däremot ger denna undersökning ingen närmare information om vårdens kvalitet och om den varit tillräcklig", berättar Suvisaari.
Även om den psykiska belastningen ökade, var befolkningens positiva psykiska hälsa i stort sett oförändrad i FinHälsa-undersökningen. Med positiv psykisk hälsa avses psykiska resurser. Resultaten av undersökningen bekräftar idén om att det är möjligt att bevara människans psykiska välbefinnande och psykiska resurser, trots en psykiskt belastande situation.
Epidemins inverkan på den psykiska hälsan är som ett tåg i rörelse
I fortsatta undersökningar utreder man närmare vilka belastnings- och skyddsfaktorer som beror på epidemisituationen och vilka som inte gör det. Det finns ett behov av att utreda vilka faktorer som förklarar å ena sidan de psykiska symtomen och å andra sidan den positiva psykiska hälsan under epidemin.
"Epidemins inverkan på den psykiska hälsan är som ett tåg i rörelse. Enligt Statistikcentralens undersökning Medborgarpulsen ökade befolkningens stressnivå under epidemins andra våg och förblev hög under hela våren. Alldeles i slutet av våren blev situationen lite bättre", konstaterar Suvisaari.
Enligt Suvisaari är det skäl att noggrant följa upp epidemins inverkan på den psykiska hälsan för att se om symtomen lättar när vardagen återgår till det normala. Utöver uppföljningen behövs det satsningar på både förebyggande åtgärder och psykisk hälsovård. Arbetet stöds av projekten inom den nationella strategin för psykisk hälsa och programmet Framtidens social- och hälsocentral.
Forskningsresultaten grundar sig på THL:s befolkningsundersökningar. FinHälsa-uppföljningsundersökningen producerar aktuell information om hälsan och välbefinnandet hos vuxna bosatta i Finland. Med hjälp av FinSote-undersökningen följer man upp förändringar i välbefinnandet och hälsan enligt befolkningsgrupp och område.
FinSote 2020-undersökningen genomfördes mellan september 2020 och februari 2021. Majoriteten av deltagarna besvarade enkäten under hösten 2020. Totalt 28 199 personer deltog i enkäten.
FinHälsa 2017-uppföljningsundersökningen genomfördes mellan oktober 2020 och januari 2021. Totalt 5 355 personer deltog i undersökningen.
Mer information
Jaana Suvisaari
forskningsprofessor
tfn 029 524 8539
[email protected]
FinHälsa 2017-uppföljningsundersökningen
Statistikcentralens Medborgarpulsen
Forskning i korthet ‒ publikationer
Vuxenbefolkningens hälsa och att söka hjälp för psykiska problem ‒ FinSote 2020. (på finska)
