SHM: Det behövs en bättre nivåindelning och en starkare nationell innehållsstyrning av socialvården
Det föreslås att den övergripande strukturen på socialvården ska förtydligas genom nivåindelning och en grundligare innehållsstyrning av socialvården. Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att samordna tjänsterna och att få bättre resultat, och detta förutsätter att den socialvård som ordnas parallellt med hälso- och sjukvården står på en stark och jämlik grund.
Förslag om detta framförs i två utredningar som publicerades i dag. I utredningarna granskas socialvårdens nuläge och framtid med de nya strukturerna inom social- och hälsovården.
Tillgången till tjänster kan tryggas genom nivåindelning
Enligt SVM Marja Heikkiläs och SVM Pirjo Marjamäkis utredning ska nivåindelningen av socialvården inte gälla kunderna, utan det är kunnandet och kunskapen som ska röra sig mellan olika nivåer enligt kundernas behov.
På det sättet kan man garantera att kunden får service i rätt tid, se till att kompetensen inom socialvården är på en tillräckligt hög nivå och göra det lättare att hantera helheten av socialvård.
Heikkilä och Marjamäki betonar att det är viktigt att kompetensen motsvarar kundernas behov och livssituation så bra som möjligt. Inom socialvården finns det för närvarande för lite forskning och kunskap som stöder detta synsätt.
Innan man kan framskrida med nivåindelningen krävs det kartläggning av lagstiftningen och ett landsomfattande stöd.
Innehållsstyrningen och verksamhetsstyrningen borde samordnas bättre
Institutet för hälsa och välfärds utvecklingsdirektör och docent Anu Muuri från VTT och emeritusprofessor Anneli Pohjola har utrett nuläget, utvecklingsbehoven och framtidsmöjligheterna i fråga om innehållsstyrningen av socialvården.
Utredningen innehåller flera förslag med syftet att stärka socialvårdens ställning i innehållsstyrningen med tanke på struktur, lagstiftning, kunskapsunderlag och yrkesmässiga grunder.
Enligt utredarna behövs det noggrannare lagstiftning om ansvaren och uppgifterna i verksamhetsstyrningen och innehållsstyrningen för att rollerna ska vara tydliga.
Även det kunskapsunderlag som stöder utvecklandet och styrningen av innehållet måste förbättras. Tack vare reformen inom socialvården är det möjligt att uppnå målet med samordningen av tjänsterna.
Socialvården har legat på kommunernas ansvar i 160 år. Det har varit en stor förändring för socialvården att övergå från det kommunbaserade ordnandet av tjänsterna till de nya gemensamma välfärdsområdena för social- och hälsovård.
Båda utredningarna innehåller många bra förslag om hur strukturen på social- och hälsovårdstjänsterna kan stärkas och hur kompetensen och tjänsterna kan delas in i ändamålsenliga nivåer. Förslagen kommer att beaktas när social- och hälsovårdsministeriet bedömer utvecklingsbehoven i fråga om lagstiftningen, innehållsstyrningen och resurserna.
Förslagen i utredningarna behandlades närmare under det seminarium om socialvårdens framtid som ordnas i Helsingfors den 29 februari 2024.
Det behövs en bättre nivåindelning och en starkare nationell innehållsstyrning av socialvården (SHM)
