Skadans omfattning och exponeringens längd bör bättre beaktas vid bedömning av hälsokonsekvenserna av fuktskador i byggnaderna
En ökad risk att insjukna i astma är den enda långtidseffekten av fuktskador som det finns relativt starka vetenskapliga bevis på. Hur stor risken för att insjukna är beror på fuktskadans omfattning och exponeringens längd, vilket ofta inte beaktas i tillräcklig utsträckning.
Detta framgår av professor Juha Pekkanens artikel som publicerades i tidningen om miljö och hälsa Ympäristö ja Terveys 1/2021.
Även om fuktskador ökar risken för ny astma är det inte fråga om någon särskilt stor riskfaktor. Risken att insjukna i astma ökar också till följd av hundratals andra faktorer som har anknytning till miljö och ärftlighet.
”Här är det viktigt att skilja mellan risken för att insjukna och risken för att sjukdomen förvärras. Till exempel astmatiker får lättare symtom i andningsvägarna av många olika exponeringsfaktorer, även av förorenad inomhusluft”, säger Pekkanen.
Det bästa vetenskapliga beviset hänför sig till små barns exponering för betydande fuktskador i hemmet när exponeringen vanligtvis har pågått i flera år. Flera undersökningar har visat att det råder ett dos-responsförhållande mellan fuktskador och risken för astma. Med andra ord risken för insjuknande blir större när exponeringen ökar. Motsvarande dos-responsförhållande har inte kunnat observeras i undersökningar när man har mätt mängden exponering för mikrober.
”I nästan alla byggnader förekommer i viss mån fuktskador under deras livscykel, men endast en liten del av fuktskadorna är så allvarliga att de avsevärt ökar risken för astma”, konstaterar Pekkanen.
Med tanke på underhållet av byggnaden och förebyggandet av olägenheter är det skäl att aktivt ingripa i fuktskador och i kvaliteten på inomhusluften i allmänhet. Hur stor hälsorisken är och hur snabbt man måste ingripa beror dock bland annat på fuktskadans omfattning samt exponeringens omfattning och varaktighet.
”Dessutom är det i Finland allt viktigare att påverka att inomhusluften i byggnaderna är frisk och att lokalerna är trivsamma och ändamålsenliga, eftersom detta stöder välbefinnandet, hälsan, arbetet och lärandet”, säger Pekkanen.
Det starkaste beviset är sambandet mellan fuktskador och andningssymtom och uppkomsten av ny astma
Det finns relativt starka vetenskapliga bevis på sambandet mellan fuktskador i byggnader och symtom i andningsvägarna samt förvärrad astma och uppkomsten av ny astma. Det finns mindre bevis i fråga om effekterna på luftvägsinfektioner, allergisk snuva och eksem.
Trots detta har det i Finland spridits uppfattningen om att fuktskador är förknippade med besvärliga giftiga exponeringsfaktorer som först leder till överkänslighet för inomhusluften och senare för många kemikalier (doftkänslighet eller multipel kemisk känslighet) och slutligen för elektromagnetiska fält (elkänslighet).
”Detta överensstämmer inte med dagens vetenskapliga kunskap, enligt vilken sådan känslighet i allmänhet grundar sig på erfarenhet av eller uppfattning om hur skadlig exponeringen är, inte på biologiska eller fysikaliska effekter. Orsakerna till långvariga symtom ska dock utredas inom hälso- och sjukvården och den som har symtom ska få stöd eftersom många patienter befinner sig i en besvärlig situation och marginaliseras i socialförsäkringssystemet”, säger Pekkanen.
Referens
Mer information
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
[email protected]
Länken till Ympäristö ja Terveys-tidningen tillagts 17.2.2021.
