Skadligt penningspelande och sociala förmåner, såsom utkomststöd, är tydligt kopplade till varandra
Enligt en färsk forskningsartikel har penningspelsproblem och spelande på risknivå samband med sociala förmåner. De sociala förmånerna som granskades var arbetslöshetsförmån, sjukdagpenning, invalidpension och utkomststöd.
Enligt artikeln hade var tredje (31 %) person som svarade på Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkät om penningspel och som hade ett penningspelsproblem eller som spelade på risknivå fått minst en av FPA:s sociala förmåner år 2016. Bland alla respondenter var motsvarande andel 21 procent.
Penningspelsproblem vanligare bland arbetslösa
Penningspelsproblem och spelande på risknivå var vanligare bland arbetslösa än bland arbetande. 16 procent av dem som fick arbetslöshetsförmån uppvisade penningspelsproblem eller spelande på risknivå.
Å andra sidan framhävdes skadligt penningspelande även bland respondenter som stod utanför arbetslivet på grund av sjukdom: av dem som fick invalidpension hade 22 procent spelproblem eller uppvisade riskspelande och bland dem som hade sjukdagpenning var motsvarande siffra 19 procent.
Var fjärde (25 %) respondent som fått utkomststöd hade penningspelsproblem eller spelade på risknivå. Utkomststöd från FPA kan beviljas om de egna eller familjens inkomster och tillgångar inte räcker till för nödvändiga dagliga utgifter.
Sambandet mellan problematiskt penningspelande, arbetslöshet och förmåner förblev starkt även när man beaktade respondentens kön, ålder och familjebakgrund samt utbildning och hushållets disponibla inkomster.
”Det säger sig självt att pengar som gått förlorade i penningspelande skulle vara livsviktiga för många som behöver sociala förmåner. När de sista pengarna försvinner till penningspel befinner man sig i en situation där problemen hopar sig ytterligare och personens hälsa, välbefinnande och till och med liv kan stå på spel”, konstaterar THL:s specialforskare Tiina Latvala.
Diagram 1. Andelen som spelade skadligt (%) var större bland personer som hade fått sociala förmåner.
Penningspelande upprätthåller socioekonomisk ojämlikhet
Utifrån tidigare undersökningar vet man att penningspelsproblem ytterligare försämrar den ekonomiska situationen för personer som är sårbara redan i utgångsläget. Detta upprätthåller och ökar i sin tur den socioekonomiska ojämlikheten i samhället.
”Intäkterna från penningspel är pengar som spelarna förlorat, och detta bör även de politiska beslutsfattarna beakta. Man måste stanna upp och att se att dessa pengar delvis kommer från sårbara personer, och dessutom kopplas skadligt penningspelande också till FPA:s sociala förmåner”, konstaterar THL:s forskningschef Anne Salonen.
I undersökningen granskades för första gången sambandet mellan sociala förmåner och penningspelande. THL:s befolkningsundersökning kombinerades med registeruppgifter om sociala förmåner från de register som Statistikcentralen för.
Observationerna kompletterar THL:s tidigare undersökningar, enligt vilka en betydande del av de pengar som används för penningspel kommer från spelare med spelproblem.
Skadligheten av penningspelande, inklusive spelande på risknivå och penningspelsproblem, bedömdes med den internationella indikatorn Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM). Med penningspelande på risknivå avses spelande som orsakar enstaka olägenheter.
Skadeverkningarna av penningspel kan gälla till exempel ekonomi, relationer, hälsa samt arbete eller studier. Allvarligare spelproblem föregås ofta av spelande på risknivå.
Resultaten har publicerats i en artikel i tidskriften European Journal of Public Health: ”Social disadvantege and gambling severity: a population-based study with register linkage”. I undersökningen utnyttjades THL:s enkät om penningspel, som besvarades av 7 186 personer bosatta i Nyland, Birkaland och Kymmenedalen. Enkätmaterialet samlades in av Statistikcentralen 2017.
Mer information
Tiina Latvala
specialforskare
THL
tfn 029 524 8398
[email protected]
Anne Salonen
forskningschef
THL
tfn 029 524 8125
[email protected]
Tidigare inom ämnet
Anne Salonen m.fl., Rahapelaaminen, peliongelmat ja rahapelaamiseen liittyvät asenteet ja mielipiteet vuosina 2007-2019 – Suomalaisten rahapelaaminen 2019. THL:s rapport 18/2020. (Sammanfattning på svenska.)
En betydande del av pengarna som används till penningspel kommer från spelare med spelproblem (Meddelande från THL 15.12.2020)
Salonen AH, Kontto J, Alho H, Castrén S. 2017. Suomalaisten rahapelikulutus – keneltä rahapeliyhtiöiden tuotot tulevat? Analyysit. Yhteiskuntapolitiikka 82; 5, 549-559.
Roukka T & Salonen AH. The winners and the losers: Tax incidence of gambling in Finland. Journal of Gambling Studies (2019).
Selin J, Raisamo S, Heiskanen, M & Toikka, A. (2018). Onko hajasijoitettujen rahapeliautomaattien suhteellinen määrä suurempi sosioekonomisesti haavoittuvilla asuinalueilla? Yhteiskuntapolitiikka 83; 3, 294-302.