Skolornas stöd för elevernas fysiska aktivitet minskade och måltidsrekommendationerna följdes mindre strikt under coronaåren
Grundskolornas stöd för elevernas fysiska aktivitet under skoldagen har minskat under de två gångna coronaåren. Det här framgår av den datainsamling som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen genomförde i skolorna förra hösten. Enligt datainsamlingen hade andelen skolor som håller långa motionsraster, uppmuntrar eleverna till motion i samband med resan till och från skolan eller använder idrottslokaler även vid sidan av gymnastiklektionerna minskat. Också skolornas insatser för att uppmuntra till fysisk aktivitet hade minskat med några procentenheter i jämförelse med datainsamlingen hösten 2019.
Åtgärder som ökar den fysiska aktiviteten under skoldagen 2012–2021 enligt TEAviisaris datainsamlingar, skolornas procentandelar. Figur: THL. 2022
Under de senaste två åren har skolorna också i lägre grad än tidigare iakttagit måltidsrekommendationerna. Förra hösten ordnade endast 65 procent av grundskolorna skolmåltiderna och mellanmålen i enlighet med måltidsrekommendationerna som Statens näringsdelegation har utfärdat för skolorna. I den föregående datainsamlingen var motsvarande siffra 75 procent.
Enligt Utbildningsstyrelsen kan åtgärderna som vidtagits i skolorna för att förhindra spridningen av coronavirusepidemin ha bidragit till de här förändringarna. Då undervisningen ordnades på distans hade eleverna inga skolresor och inga raster. I närundervisningen strävade man i sin tur efter att undvika kontakt mellan eleverna på många olika sätt. Man var också flexibel med kraven som berör skolmåltiden.
Verksamhetssätten som tillämpats under coronaåren borde inte få bli bestående i skolorna, betonar undervisningsrådet Marjaana Manninen vid Utbildningsstyrelsen.
”Nu när coronarestriktionerna har slopats är det viktigt att följa med utvecklingen och återgå till den verksamhetskultur som man haft före epidemin och som främjar välbefinnandet och hälsan. Det har man också redan gjort på flera sätt. Coronaviruset lämnar ett välfärdsunderskott som måste åtgärdas under de kommande åren".
Verksamhetskulturen för främjande av välfärd och hälsa relativt god
Som helhet har grundskolorna lyckats förhållandevis bra med att under de tunga coronaåren upprätthålla en verksamhetskultur som främjar välbefinnande och hälsa. Det här framgår av en utvärdering av skolornas verksamhetskultur som gjordes utifrån alla de 126 indikatorer som ingick i datainsamlingen. Till exempel framgår det av datainsamlingen från förra hösten att skolornas elevvårdsgrupper till och med samlades oftare än tidigare och grupperna verkar ha fått en bestående sammansättning. Tyvärr behandlades enskilda elevers ärenden mer än tidigare i skolornas elevvårdsgrupper, vilket strider mot bestämmelserna.
Skolorna har också glädjande ofta kommit överens om gemensamma förfaringssätt i händelse av att undervisningen behöver ordnas på distans. Man har till exempel kommit överens om hur elevvårdstjänsterna kan nås och hur lärarna är anträffbara samt att man regelbundet har kontakt med eleverna, följer upp deras lärande och försäkrar sig om att de är närvarande.
Datainsamlingen från förra hösten visar å andra sidan också att eleverna har deltagit mindre i planeringen, genomförandet och utvärderingen av skolans verksamhet under de senaste två åren.
Följande datainsamling för grundskolorna sker hösten 2023 och ger skolorna, kommunerna och välfärdsområdena värdefull information om den uppväxtmiljö som är så viktig för barn och unga.
”Datainsamlingarna ger jämförelseinformation för att utvärdera och utveckla skolornas verksamhet. De ger information om styrkorna och utvecklingsbehoven i arbetet med att främja elevernas välbefinnande och hälsa, samt bidrar till att utveckla goda verksamhetsmodeller”, säger Kirsi Wiss, projektchef vid THL.
Datainsamlingen om främjande av välfärd och hälsa i grundskolorna genomfördes i oktober−december 2021. Rektorn och skolans elevvårdsgrupp ombads sammanställa uppgifterna genom samarbete. Majoriteten av grundskolorna i Fastlandsfinland svarade på enkäten (86 procent, 1 865 skolor av 2 158).
Källa: Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen peruskouluissa – TEA 2021. Tilastoraportti 16/2022, THL. (Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna – TEA 2021. Statistikrapport 16/2022, THL.)
Se kommun- eller skolvisa resultat i TEAviisari.
Under coronaepidemin minskade skolornas stöd för elevernas fysiska aktivitet och måltidsrekommendationerna iakttogs i lägre grad än tidigare. Utbildningsstyrelsens meddelanden 10.5.2022
Mer information:
Kirsi Wiss
projektchef
Institutet för hälsa och välfärd, THL
tfn 029 524 7705
[email protected]
Marjaana Manninen
undervisningsråd
Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533114
[email protected]
