Språkkunskaper och upplevelsen av att tillhöra lokalbefolkningen ökar valdeltagandet bland de som har flyttat till Finland
Kunskaper i finska och svenska språket samt upplevelsen av att man är en del av den egna bostadsorten och av finländarna, ökar sannolikheten för att de som har flyttat till Finland och har rösträtt röstar i kommunalval.
Anledningen till att man har flyttat till Finland är också relaterad till valdeltagandet: valdeltagande bland de som har flyttat till Finland av familjerelaterade skäl är vanligare än de som flyttat på grund av arbete.
Uppgifterna framgår av en studie av Institutet för hälsa och välfärd (THL) där man undersökt valdeltagandet i kommunalvalen i 18 landskap på det Finländska fastlandet och i sex av de största städerna.
”Arbetsrelaterad invandring är önskvärd, och integrationen ses ofta genom huruvida personen har ett anställningsförhållande. Identitetsbaserad integration, dvs. upplevelsen av att man är en del av den lokala befolkningen verkar emellertid vara viktigare när det kommer till röstande. Att samtidigt uppleva att man tillhör befolkningen i ursprungslandet minskar inte sannolikheten för röstande”, berättar THL:s projektkoordinator Anna Seppänen.
”För de som flyttar till Finland av familjeskäl kan maken/makan eller familjen å andra sidan vara en faktor som gör det lättare att komma in i det nya samhället, och på det sättet ökar valdeltagandet”, fortsätter Seppänen.
Brist på information är den vanligaste orsaken till att låta bli att rösta
Av de röstberättigade med utländsk bakgrund röstade 25 procent i kommunalvalet år 2017. Om valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund är lika lågt i kommunalvalet år 2021 betyder det att 300 000 röster blir oanvända.
Den överlägset viktigaste orsaken till att personer med utländsk bakgrund som har flyttat till Finland låter bli att rösta är brist på information. Även brist på intresse och lämpliga kandidater, samt brist på förtroende gentemot politik är betydande orsaker till att låta bli att rösta.
”Information om val, rösträtt och kandidater är främst tillgängligt på finska eller svenska. Information på det egna modersmålet, i ett tydligt och tillgängligt format, skulle kunna öka valdeltagandet bland de som har flyttat till Finland”, funderar Seppänen.
I undersökningen användes material från välfärdsundersökningen för personer födda utomlands FinMonik, som består av registerinformation och enkätsvar från 6 836 personer med utländsk bakgrund som har flyttat till Finland. Deltagarna var mellan 1864 år. I undersökningen har man förutom röstande, även undersökt frågor relaterade till välmående och hälsa för personer som flyttat till Finland, samt upplevelser av social- och hälsovårdstjänster. Med hjälp av informationen främjar man hälsa och arbetsförmåga, utvecklar social- och hälsovårdstjänster samt övervakar integration.
Källa
Mer information
Anna Seppänen
projektkoordinator
THL
tfn 029 524 7320
[email protected]
Hannamaria Kuusio
forskningschef
THL
tfn 029 524 7657
[email protected]
