THL:s enkät: Belastningen på jourerna har ökat, orsakerna är personalomsättningen och variationen av patienter
Belastningen på personalen vid jourerna inom primärvården ser ut att ha ökat efter att jourerna centraliserades till universitets- och centralsjukhusen.
Enligt THL:s enkätundersökning upplevs arbetet lite eller ganska belastande vid alla sjukhusjourer och speciellt vid universitetssjukhusens jourer.
Belastningen orsakas bland annat av den stora personalomsättningen.
”I bakgrunden ligger säkert också bristen på sjukskötare. Social- och hälsovårdsreformen kan göra det ännu svårare att hitta personal. Många jourer har lagts ut på entreprenad, men i framtiden kan utlokaliseringar inte längre göras på samma sätt ", säger THL:s överläkare Eeva Reissell.
Jourpersonalen belastas också av att patienter söker sig till jouren av andra än medicinska skäl. Enligt svaren skulle många av dem kunna vårdas på hälsovårdscentralen.
"Många går till sjukhusets jour på grund av att de inte har fått tid till sin egen hälsovårdscentral. Dessutom söker sig en del till jouren på grund av till exempel rusmedel. Hälsocentralernas brådskande mottagningar borde utvecklas, eftersom de kunde minska belastningen på jourerna", säger Reissell.
Samarbetet med socialtjänsten fungerar i synnerhet vid universitetssjukhusen
Sedan år 2014 ska primärvårdens dygnetruntjour ordnas som samjour med den specialiserade sjukvården. Enligt lagen hör även socialjour till samjourerna.
Enligt enkäten var de vanligaste orsakerna till att patienten hänvisades till socialjouren behov av barnskydd, psykiska problem, användning av rusmedel och problem bland äldre.
Socialtjänsterna var bäst tillgängliga vid universitetssjukhusens jourer, där samarbetet också ansågs vara bra eller mycket bra. Vid de övriga sjukhusen bedömdes både tillgången och samarbetet vara sämre.
På alla sjukhus bedömdes socialjouren vara för begränsad med tanke på behoven.
Stora variationer i registreringen av patientbesök
Jour är en central del av social- och hälsovårdens servicesystem i Finland. Det finns dock ingen jämförbar nationell information tillgänglig om antalet, orsakerna till och kostnaderna för samjourernas patientbesök, eftersom sjukhusen registrerar besöken på väldigt olika sätt.
"Man vet för lite om samjourerna i förhållande till deras betydelse. Av patienterna i den dyra specialiserade sjukvården kommer 60-70 procent via jouren ", påpekar Reissell.
THL genomförde enkätundersökningen i maj-augusti 2020. Enkäten riktades till sjukhusjourernas chefer eller överläkare. Sammanlagt 37 samjourer deltog i enkäten. Svarsprocenten var 86.
Källor:
Eeva Reissell ym., Sairaalapäivystysten nykytila – keskeiset haasteet toiminnassa ja arvioinnissa. Tutkimuksesta tiiviisti 50/2021, THL.
Hanna Tiirinki ym., Sairaalapäivystysten nykytila – kuormittuminen, työhyvinvointi, asiakaspalautteet sekä toiminnan kehittäminen. Tutkimuksesta tiiviisti 30/2021, THL.
Eeva Reissell ym., Sairaalapäivystysten nykytila – järjestäminen ja toiminta. Tutkimuksesta tiiviisti 29/2021, THL.
Mer information:
Eeva Reissell
överläkare
THL
tfn 029 524 7655
[email protected]
