Tjänsteproducenterna inom äldreomsorg vill fördubbla antalet omsorgsassistenter – dålig tillgång utgör ett hinder
Tjänsteproducenterna inom äldreomsorg skulle vara beredda att nästan fördubbla antalet omsorgsassistenter inom dygnetruntvården. Tjänsteproducenterna skulle anställa cirka 2 600 ytterligare omsorgsassistenter under ett år och sammanlagt cirka 4 300 omsorgsassistenter under tre år, om de fanns tillgängliga. Det största behovet finns i Egentliga Finlands välfärdsområde och i Helsingfors. I maj 2022 fanns det nästan 2 900 omsorgsassistenter inom dygnetruntvården.
THL frågade om kommunernas, samkommunernas och samarbetsområdenas samt de privata serviceproducenternas framtida behov av omsorgsassistenter inom dygnetruntvården av äldre i september 2022.
Inom äldreomsorgen kunde olika yrkesgrupper användas mer än i nuläget
Tjänsteproducenterna tillfrågades också om hindren för att anställa andra yrkesgrupper som äldreomsorgslagen möjliggör inom äldreomsorgen. Utöver vårdbiträdena kan även till exempel geronomer, socionomer och fysio- och ergoterapeuter inkluderas i personaldimensioneringen inom heldygnsomsorgen när de deltar i det direkta klientarbetet.
De största hindren för att anställa andra yrkesgrupper har varit dålig tillgång eller vilja att hellre anställa yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, såsom närvårdare och sjukskötare. Prioriteringen av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården motiverades med att vården av klienterna är krävande och att det är svårt att planera arbetsfördelningen mellan personalen, eftersom andra yrkesgrupper inte får utföra alla arbetsuppgifter, till exempel att delta i läkemedelsbehandling. Även kriterierna och anvisningarna för konkurrensutsättningar har i viss mån begränsat användningen av andra yrkesgrupper.
"Av svaren framgår också att arbetsgemenskaperna och vårdkulturen behöver utvecklas något för att man ska kunna lägga till olika yrkesgrupper i dem. Respondenterna uppskattade att man via olika yrkesgrupper får mångsidig kompetens i arbetsgemenskapen, men det behövs också att man funderar över arbetsfördelningen, så att till exempel frågor som gäller läkemedelsbehandling kan skötas på ett säkert sätt och att alla har uppgifter som motsvarar den egna kompetensen", berättar Sari Kauppinen, ledande expert vid THL.
För att förbättra tillgången på personal hade serviceproducenterna satsat mest på läroavtalsutbildning, flexibla arbetstider och arbetshälsa. Dessutom var utbildning av omsorgsassistenter tillsammans med utbildningsanordnarna ett av de viktigaste sätten att få mer personal.
"Enkätens svarstäckning var mycket god, vilket för sin del vittnar om serviceproducenternas vilja att hitta metoder för brist på arbetskraft. Serviceproducenternas bedömningar kan utnyttjas bland annat när man planerar utbildning av omsorgsassistenter och andra åtgärder som förbättrar tillgången på personal", konstaterar Sari Kauppinen.
Kontaktuppgifter
Sari Kauppinen
Ledande expert
THL
tfn 029 524 8375
[email protected]
