Undersökning: Över hälften av 65–74-åringarna upplever sig vara fullt arbetsföra – ändå förvärvsarbetar endast en liten del
I Finland finns det sammanlagt drygt 700 000 personer i åldern 65–74 år. Av dem bedömde 55 procent, dvs. nästan 390 000, att de är fullt arbetsföra. Av dessa som upplever sig vara arbetsföra förvärvsarbetar endast omkring 40 000, dvs. cirka 10 procent. Bland dem som överskrider pensionsåldern finns alltså en stor grupp vars potential förblir outnyttjad på arbetsmarknaden.
"På arbetsplatserna kan man stöda de äldres arbete genom flexibel praxis som beaktar arbetsförmågan. Det viktiga skulle vara att vid behov anpassa arbetstiderna, arbetsuppgifterna och arbetsförhållandena så att de lämpar sig bättre för olika arbetstagare. Arbetsmöjligheter för äldre bör stärkas och man bör informera både arbetstagarna och arbetsgivarna om dem, bland annat för att minska åldersdiskriminering", berättar ledande sakkunnig Päivikki Koponen.
"Förvärvsarbete är dock inte en realistisk möjlighet för alla som upplever sig vara arbetsföra. För att de äldre ska kunna känna delaktighet och upprätthålla sin funktionsförmåga är det viktigt att de deltar i frivilligarbete och hobbyer", fortsätter Koponen.
Allt fler äldre upplever att de behöver hjälp med vardagliga sysslor
Den äldre befolkningen är mycket varierande och människor i samma ålder kan vara i mycket olika skick: för vissa är gång redan något som orsakar svårigheter, medan andra klarar av att springa.
28 procent av kvinnorna i åldern 65–74 år och 51 procent av kvinnorna som fyllt 75 år upplevde att de behövde hjälp med vardagliga sysslor på grund av nedsatt funktionsförmåga. 19 procent av männen i åldern 65–74 år och 41 procent av männen som fyllt 75 år upplevde att de behövde hjälp. Behovet av hjälp ökade något år 2022 jämfört med 2018 och 2020.
En del äldre personer behöver till exempel hjälp för att kunna lämna bostaden. Hela 27 procent av kvinnorna som fyllt 85 år och 16 procent av männen upplevde stora svårigheter med att gå ut.
Tillräcklig rörelse- och funktionsförmåga gör det möjligt att sköta ärenden utanför hemmet och delta i evenemang som man är intresserade av, vilket stärker välfärden och livskvaliteten.
"Det är mycket viktigt att det i regeringsprogrammet har skrivits in åtgärder för att främja äldre personers rörlighet och funktionsförmåga. Dessutom har man i regeringsprogrammet särskilt lyft fram äldre personers subjektiva rätt till utomhusvistelse. Man måste också säkerställa att de som har stora svårigheter med vardagssysslor får tillräckligt med hjälp hemma eller vid behov en plats på ett vårdhem", konstaterar specialforskare Katri Sääksjärvi.
Problem med funktionsförmågan är vanligast i den lägsta utbildningsgruppen
Det finns skillnader i funktionsförmågan mellan utbildningsgrupperna. Skillnaderna syns tydligt inom alla delområden av funktionsförmågan hos vuxna i alla åldrar: i den lägsta utbildningsgruppen är begränsningar av funktionsförmågan vanligast, i den högsta utbildningsgruppen är de mest sällsynta. Skillnaderna syns både hos män och kvinnor.
Till exempel orsakade en promenad på en halv kilometer stora svårigheter för cirka fyra procent av de högutbildade 20 år fyllda, men andelen var dubbelt så stor i den lägsta utbildningsgruppen.
Även i fråga om arbetsförmågan är skillnaderna likartade: andelen män i åldern 20–74 år som upplever sig vara helt eller delvis arbetsoförmögna var mer än dubbelt så stor i den lägsta utbildningsgruppen (31 %) jämfört med högutbildade (14 %). Bland kvinnor är motsvarande skillnader också tydliga, men något mindre än för män (31 % lägsta vs. 20 % högsta utbildningsgruppen).
"De stora skillnaderna mellan utbildningsgrupperna beror på många faktorer som samhället kan påverka. Skillnaderna kan minskas till exempel genom att öka de mest utsatta gruppernas ekonomiska och andra förutsättningar för att göra val som främjar deras hälsa och funktionsförmåga. Dessutom är det viktigt att identifiera svårigheter i funktionsförmågan tillräckligt tidigt, vilket gör det lättare att korrigera dem", berättar forskningsprofessor Seppo Koskinen.
Ny information om befolkningens funktionsförmåga
I THL:s färska undersökning Hälsosamma Finland utreddes människors förmåga att klara sig i vardagen, dvs. funktionsförmågan, på ett mångsidigt sätt genom enkäter och mätningar. Undersökningen genomfördes hösten 2022 och våren 2023. Enkäten besvarades av 28 000 personer över 20 år (46 % av de som blivit kallade) och i hälsoundersökningen deltog 5 700 personer (58 % av de som blivit kallade).
Undersökningen bekräftar att nivån på befolkningens funktionsförmåga har hållits på ungefär samma nivå sedan den positiva utvecklingen upphörde i början av 2010-talet.
Främjandet av funktionsförmågan är en allt viktigare uppgift för samhällspolitiken, eftersom en handlingskraftig och arbetsför befolkning är en betydande resurs i det åldrande Finland. Funktionsförmågan bör främjas genom att stödja människors möjligheter att iaktta hälsosamma levnadsvanor och leva i en hälsosam miljö i alla skeden av livet. Omgivningen ska också anpassas så att även personer med svagare funktionsförmåga klarar av den egna vardagen.
Källa:
Arbetsförmåga, webbrapport (på finska), Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland
Fysisk funktionsförmåga, webbrapport (på finska), Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland
Mer information:
Seppo Koskinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8762
[email protected]
Päivikki Koponen
ledande sakkunnig inom horisontell verksamhet för personer i arbetsför ålder
THL
tfn 029 524 8868
[email protected]
Katri Sääksjärvi
specialforskare
THL
tfn 029 524 8798
[email protected]
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
