Undersökningen ger en positiv bild av beväringarnas välbefinnande, coronatiden försämrade inte självkänslan eller de sociala relationerna

Största delen av beväringarna har en bred vänkrets, nära och förtroliga relationer till sina föräldrar och en positiv inställning till sig själva. Detta framgår av en undersökning som genomfördes i samarbete mellan Försvarsmakten, Centret för militärmedicin, Försvarshögskolan och THL, där man granskade beväringar som inledde sin tjänstgöring 2015–2021. 

Av beväringarna bedömde 83 procent att deras förhållande till sina föräldrar var nära och förtroliga, och att relationerna till föräldrarna hade förbättrats jämnt under 2015–2021. Även andelen personer som upplevt skolmobbning har minskat från år till år. Enligt enkäten hade fem procent av beväringarna mobbats under skoltiden. Andelen har hållits på ungefär samma nivå 2015–2021. 

Enligt THL:s forskningschef Kaija Appelqvist-Schmidlechner följer trenden för skolmobbningsupplevelserna uppgifterna från enkäten Hälsa i skolan. Trenden för skolmobbning har varit nedåtgående, särskilt bland pojkar, även om de senaste resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2023 tyder på ökad skolmobbning, särskilt bland flickor. 

"När man talar om de ungas välbefinnande betonas numera orosprat".

"Man pratar oftast om de unga endast i negativa sammanhang, och i medierna syns främst problem, såsom allmänt illamående bland unga eller ökade psykiska problem och ungdomsbrottslighet. Samtidigt glömmer man att de flesta unga och unga vuxna har det förhållandevis bra, i vissa frågor bättre än någonsin", säger Appelqvist-Schmidlechner. 

Undersökningen visade att coronatiden knappt alls påverkade beväringarnas psykosociala välbefinnande negativt. Den största förändringen under pandemin syntes i att vänkretsen minskade. Majoriteten av männen hade dock minst en god vän. Endast cirka en procent av beväringarna rapporterade att de inte hade en enda god vän. Andelen har inte förändrats nämnvärt under årens lopp. 

"Pandemitiden verkar utifrån olika enkäter ha påverkat flickor och kvinnor på ett annat sätt än pojkar och män. Särskilt flickornas och kvinnornas välbefinnande verkar ha försämrats. Männen har kommit över pandemin med mindre stötar", konstaterar Appelqvist-Schmidlechner. 

Personer som förhåller sig negativt till sig själva har mindre bärande sociala relationer
Av beväringarna förhöll sig 82 procent åtminstone ganska positivt till sig själva. Självkänslan verkade ha hållits på samma nivå 2015–2021. 

7 procent förhöll sig negativt till sig själva. De hade i allmänhet en mindre vänkrets, sämre relationer till de egna föräldrarna samt mer allmänt erfarenheter av skolmobbning än beväringar som förhöll sig positivt till sig själva. 

Även om undersökningen ger en relativt positiv bild av finländska unga mäns psykosociala välbefinnande, är välbefinnandet ändå polariserat och för en del är situationen inte lika bra. Tidigare undersökningar och utredningar har visat att de negativa effekterna av coronabegränsningsåtgärderna har riktats kraftigast till de mest sårbara grupperna samt till de unga som i princip redan har haft det svårare än andra. 

"Unga på tröskeln till vuxenlivet befinner sig i en viktig övergångsfas. Genom att se till att var och en hittar sin plats i samhället och att var och en har stödjande och stödande sociala relationer och meningsfulla aktiviteter kan vi förebygga många psykosociala problem", summerar Appelqvist-Schmidlechner.

Undersökningsmaterialet har samlats in av beväringar som inlett sin tjänstgöring 2015–2021. Enkätmaterialet bestod av svar från nästan 160 000 beväringar som inledde sin tjänstgöring. 

Källa

Beväringarnas sociala relationer och självkänsla före och efter Covid-19-pandemin. Resultat från beväringarnas inledande enkät 2015–2021. Tutkimuksesta tiiviisti 28/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.

Mer information

Kaija Appelqvist-Schmidlechner
forskningschef
THL
tfn 029 524 7275
[email protected]