Undersökningen Hälsosamma Finland: Särskilt kvinnor upplever psykiskt våld i parrelationer
Unga och medelålders kvinnor upplever oftare psykiskt och fysiskt våld i nära relationer och parrelationer.
2,0 procent av kvinnorna och 1,2 procent av männen hade upplevt fysiskt våld i parrelationen under det senaste året. Det var vanligast att kvinnor i åldern 20–39 rapporterade om våld i parrelationen: 3,2 procent av dem hade upplevt fysiskt våld i sin parrelation.
Uppgifterna kommer från undersökningen Hälsosamma Finland, där man undersökte våldets former och utbredning i nära relationer och övriga relationer. I samband med undersökningen Hälsosamma Finland undersökte THL för första gången utbredningen av psykiskt våld. Fysiskt våld har även undersökts tidigare.
I undersökningen Hälsosamma Finland togs tre former av psykiskt våld upp:
- hot om att skada en person fysiskt
- att kalla någon för öknamn för att kuva eller förödmjuka personen
- kontrollerande våld, såsom att begränsa eller försöka begränsa en persons kontakt till andra (till exempel till familj, släktingar eller vänner).
5,3 procent av kvinnorna och 3,4 procent av männen hade upplevt en av dessa former av psykiskt våld i sin parrelation minst en gång under det senaste året. Unga och medelålders kvinnor var de som rapporterade mest om psykiskt våld (6–8 procent).
Oftast handlade det om att partnern använt öknamn för att kuva eller förödmjuka personen. Näst vanligast var det att partnern hade begränsat personens kontakt till t.ex. familj, släktingar eller vänner.
Bild: Upplevelser av psykiskt våld i parrelationen enligt kön och åldersgrupp.
Psykiskt våld är svårt att identifiera och dess konsekvenser är allvarliga
Psykiskt våld är ofta svårare att identifiera än fysiskt våld. Tvingande kontroll är en särskilt allvarlig och skadlig form av psykiskt våld.
”Kontrollerande våld handlar om skadlig maktutövning där en annan person begränsar ens självbestämmanderätt. Det kan handla om begränsningar av ens frihet att ha kontakt med släktingar och vänner, arbeta eller studera, använda e-post och sociala medier eller röra sig fritt. Studier visar att tvingande kontroll kan orsaka posttraumatiska stressymtom och social isolering och minska hjälpsökandet”, säger specialforskare Johanna Hietamäki.
Enligt tidigare studier är det vanligare att kontroll upplevs när våldet i parrelationen har pågått länge.
I det nuvarande regeringsprogrammet anges det att behovet av att kriminalisera tvingande kontroll ska utredas. Internationellt har detta gjorts till exempel i England.
Våld i nära relationer ska förebyggas på ett sektorsövergripande sätt
Våld i nära relationer bekämpas och bör även i fortsättningen bekämpas på många olika sätt.
”Det är ytterst viktigt att arbetet mot våld införs i välfärdsområdenas strukturer. För närvarande har nästan alla välfärdsområden en utsedd koordinator för det våldsförebyggande arbetet. Det är viktigt att stödja detta arbete. De utbildar professionella i välfärdsområdet om våld i nära relationer och främjar systematisk utfrågning om upplevelser av våld i parrelationer och nära relationer inom social- och hälsovårdstjänsterna”, säger Hietamäki.
”Dessutom kan professionella få stöd för att identifiera våld och ställa frågor om våld genom THL:s öppna och avgiftsfria webbskolor”.
Det finns en mängd olika typer av stöd för personer som upplever våld
Nollinjens hjälptelefon (tfn 080 005 005) kan man ringa anonymt och avgiftsfritt när som helst på dygnet. Nollinjens chattjänst är öppen vardagar kl. 9–15 (nollalinja.fi). Nollinjens experter inom vålds- och krisarbete erbjuder hjälp på 11 olika språk.
Skyddshemmen är avsedda för alla som upplever våld eller hot om våld i nära relationer. Skyddshemmen är avgiftsfria och öppna dygnet runt.
Dessutom erbjuder många organisationer tjänster för personer som upplevt våld i nära relationer. Hjälp kan sökas till exempel vid Netskyddshem som tillhandahålls av Förbundet för mödra- och skyddshem, Kvinnolinjen, Kriscentret Monika, Våldtäktskriscentralen Tukinainen och Lyömätön Linja/Miehen Linja.
Källa:
Väkivaltakokemukset, verkkoraportti, Terve Suomi -tutkimuksen tuloksia (på finska)
Mer information:
Johanna Hietamäki
specialforskare
THL
tfn 029 524 7990
[email protected]
- Undersökningen Hälsosamma Finland
- Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
- THL:s temasidor om våld
- THL:s webbutbildningar på temat våld
