Undersökningen MoniSuomi: Invandrarnas psykiska påfrestning har ökat och tillgången till läkarbesök har försvårats
Invandrare har fått betydligt sämre möjligheter att besöka en läkarmottagning under de senaste fyra åren. För närvarande upplever var tredje invandrare att de inte får tillräckligt med tjänster på läkarmottagningen i förhållande till sina behov, vilket framgår av THL:s färska undersökning MoniSuomi.
Det finns skillnader mellan olika landsgrupper i resultaten som gäller tjänster på läkarmottagning, men till exempel bland personer som flyttat hit från Ryssland och före detta Sovjetunionen samt Estland har situationen försämrats betydligt sedan 2019: Bland dem som flyttat hit från Ryssland har antalet ökat från 26 till 36 procent och bland dem som flyttat hit från Estland från 20 till 34 procent.
"Långa köer, klientavgifter, okunskap om tjänsterna och bristfälliga språkkunskaper är exempel på orsaker till att tjänsterna upplevs som otillräckliga. Även diskriminering av invandrare inom hälso- och sjukvården kan hindra dem från att i synnerhet uppsöka fortsatt vård", berättar Hannamaria Kuusio, forskningschef vid THL.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena i fråga om läkartjänsternas tillräcklighet
Resultaten av undersökningen granskades för 12 välfärdsområdens del. I dessa områden varierade erfarenheten av otillräckliga läkartjänster mellan 27 och 38 procent.
I sju välfärdsområden är det klart vanligare att invandrarna upplever att läkartjänsterna är otillräckliga jämfört med hela befolkningens upplevelse.
Till exempel i Satakunta välfärdsområde berättar 38 procent av invandrarna att de inte får tillräckligt med service när motsvarande andel bland hela befolkningen är 25 procent. Även i Västra Nylands och Päijänne-Tavastlands välfärdsområden är skillnaden mellan invandrarnas och hela befolkningens erfarenheter tio procentenheter eller mer.
"När tjänster planeras och ordnas ska man säkerställa att alla som bor i Finland har möjlighet att oberoende av sin bakgrund få den vård och de tjänster de behöver. Detta är en förutsättning för likabehandling", konstaterar Kuusio.
Psykisk påfrestning vanligare bland invandrare än bland hela befolkningen
Enligt undersökningen upplever 23 procent av kvinnorna och 20 procent av männen med invandrarbakgrund psykisk påfrestning. Motsvarande siffror för hela befolkningen är 19 procent för kvinnor och 17 procent för män.
Psykisk påfrestning är vanligast bland unga vuxna, precis som i befolkningen som helhet. I den äldsta åldersgruppen, 50–74-åringar, upplevde en klart större andel av invandrarna psykisk påfrestning än hela befolkningen i samma ålder.
Den psykiska påfrestningen bland invandrare ökade mellan 2018 och 2022. Det blev i synnerhet vanligare bland dem som flyttat hit från Ryssland och före detta Sovjetunionen samt länder i Europa (exkl. Estland) och länder i Sydostasien. I dessa grupper ökade andelarna med nästan tio procentenheter jämfört med för fyra år sedan.
"Ökningen av andelen personer som lider av psykisk påfrestning och gruppens storlek kan bero på både nyare faktorer som coronaepidemin och kriget i Ukraina, och mer traditionella saker som ett hårt och diskriminerande samhällsklimat och svårigheter att få tillgång till lämpliga tjänster", beskriver Anu Castaneda, forskningschef vid THL.
"Vi borde satsa på att öka öppenheten i samhället och tjänsternas tillgänglighet för att minska på ojämlikheter i den psykiska hälsan med koppling till härkomst", fortsätter hon.
I undersökningen MoniSuomi utreddes hälsan, välbefinnandet och erfarenheterna av social- och hälsovårdstjänster hos vuxna som är födda utomlands och är bosatta i Finland. Informationen samlades in under september–mars 2022. Enkäten besvarades av 7 838 personer som själva är födda utomlands och har föräldrar som är födda någon annanstans än i Finland. Personerna som bjöds in till undersökningen MoniSuomi var i åldern 20–74 år.
Samarbetspartner och finansiärer för undersökningen är arbets- och näringsministeriets kompetenscentrum för integration samt städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Åbo.
Källa
Mer information
Hannamaria Kuusio
forskningschef
THL
tfn 029 524 7657
[email protected]
Anu Castaneda
forskningschef
THL
tfn 029 524 7848
[email protected]
