Utredning: Tidigt ingripande hjälper i inomhusluftsituationer – personer med svåra symtom behöver ändå bättre stöd än förut
Största delen av Finlands befolkning (84 %) upplever att inomhusluftens kvalitet i hemmet är god och endast under 5 % upplever att de bor i bostäder som är i dåligt skick. Enligt Eurostats bedömning är situationen den bästa i Europa och den har varit nästan oförändrad under de senaste tio åren. På basis av konditionsgranskningarna vid bostadsköp har man dock observerat antingen en skada eller behov av ytterligare undersökningar i riskkonstruktioner i cirka 40 % av småhusen.
Detta framgår av slutrapporten från projektet SisäTuki, Hjälp och stöd till personer som lider av problem med inomhusluften (Sisäilmaongelmista kärsivien auttaminen ja tukeminen), som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd, Andningsförbundet, Förbundet för boendehälsa samt Advokatbyrå Alfa. I projektet utreddes bland annat mängden problem med inomhusluften i privatägda bostadshus, deras omfattning och centrala orsaker, hurdana situationer med mögel- och boendehälsofällor som förekommer i Finland samt hur man kan definiera en "person som insjuknat av inomhusluften".
Situationen för personer i mögel- och boendehälsofällor har förbättrats
Enligt utredningen från projektet SisäTuki är den vanligaste orsaken till en situation med en mögel- eller boendehälsofälla ekonomisk. Med ekonomisk mögel- eller boendehälsofälla avses en situation där det i hemmet finns en fukt- eller mögelskada eller någon annan skadesituation som påverkar boendehälsan och som ägaren inte har råd att avhjälpa.
”Fällorna har dock inte alltid enbart att göra med ekonomin. Även om det vore ekonomiskt möjligt att reparera bostaden räcker de psykiska resurserna ibland inte till. Även symtomen eller rädslan för att symtomen ska upprepas orsakar fällor", berättar forskningsprofessor Anne Hyvärinen vid THL.
Enligt statistik från Förbundet för boendehälsa har situationen för personer som befinner sig i fällor dock förbättrats under de senaste tio åren och de negativa effekterna av fällorna på människors liv har minskat. Symtomen har minskat och välbefinnandet ökat.
Faktorer som orsakar exponering i hemmen ska åtgärdas i tid och på ett ändamålsenligt sätt innan problemen blir okontrollerbara. På basis av utredningen bör man ytterligare satsa bland annat på att producera tillförlitlig, aktuell och tydlig information och göra den tillgänglig, samt på att kvalificera experter.
Termerna inomhusluftsjukdom eller insjuknad av inomhusluft bör inte användas – termerna kan försvåra vården av patienterna
I projektet SisäTukis utredning tog man också ställning till insjuknande av inomhusluften. De viktigaste faktorerna som ökar risken för att insjukna är små partiklar, radon, passiv rökning och fuktskador. Inomhusluftfaktorerna är dock inte den viktigaste riskfaktorn eller ens en särskilt stark riskfaktor för någon sjukdom. Därför är det inte motiverat att kalla någon enskild sjukdom eller symtombild för inomhusluftsjukdom.
Termerna ”inomhusluftsjukdom” eller ”insjuknad av inomhusluften” ska inte användas inom hälso- och sjukvården, eftersom det inte finns några medicinska grunder för att använda dem. Ospecificerad användning av termerna bör undvikas även i andra sammanhang, eftersom det orsakar förvirring och kan försvåra vården av patienterna samt öka symtomen.
Med termen ”inomhusluftsjukdom” avses ofta långvariga symtom som avsevärt stör funktionsförmågan och som uppstår i olika byggnader, där majoriteten av människorna inte får symtom. Vid sådana symtom ligger fokus ofta på uppfattningar om olägenheter och risker i anslutning till föroreningar, inte på de biologiska effekterna av föroreningar i inomhusluften.
"Symtomen som människor upplever i inomhusmiljöer kan bero på flera olika orsaker. Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas tillsammans med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården så att eventuella sjukdomar som kräver vård kan konstateras och rätt behandling av dem inledas. Personer med svåra symtom behöver bättre stöd än tidigare", säger Hyvärinen.
Projektet SisäTuki genomfördes som en del av statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) som koordineras av statsrådets kansli och som producerar information som stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade styrningen och den praktiska verksamheten.
Mer information
Slutrapport för projektet SisäTuki (på finska)
Anne Hyvärinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 6364
fornamn.efternamn(at)thl.fi
