Våld i nära relationer och sexuella trakasserier bland unga har ökat under coronatiden – även ångest och skoltrötthet har blivit vanligare
Under den långa coronaepidemin har barn och unga upplevt mera våld i nära relationer och mera sexuella trakasserier än före epidemin. Även distansundervisningen och andra begränsningsåtgärder har påverkat de ungas välbefinnande då de har stört de vanliga vardagsrutinerna.
Coronaepidemin har förvärrat våld i nära relationer och gjort det svårare att söka och få hjälp. Fler barn och unga har under epidemin upplevt fysiskt och psykiskt våld från sina föräldrar eller andra vuxna som tar hand om dem. Hur pass vanliga dessa upplevelser var varierade mellan välfärdsområdena. Uppgifterna framkommer i den färska expertbedömning av Institutet för hälsa och välfärd (THL) som behandlar de samhälleliga konsekvenserna av coronaepidemin.
En större andel till exempel av flickorna i årskurserna 8–9 berättade om fysiskt våld år 2021 än vad de gjorde år 2019. Detta framkom i många välfärdsområden. En större andel än tidigare berättade också att det förekommit fysiskt våld mellan familjemedlemmar under de senaste 12 månaderna. Bland flickorna i årskurserna 8–9 hade främst de flickor som bor i Österbotten, Östra Nyland och Helsingfors upplevt detta.
"Inom basservicen är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid frågor om våld i nära relationer och i synnerhet vid beaktandet av invandrarnas och barnens behov. Det är viktigt att på flera språk och via flera kanaler ge information om våld i nära relationer och om hur man kan få hjälp ", säger Johanna Hietamäki, specialforskare vid THL.
Upp till hälften av gymnasieflickorna har upplevt sexuella trakasserier
Flickor berättar klart oftare än tidigare också om sexuella trakasserier. Cirka 50 procent av flickorna i årskurs 8 och 9 på grundstadiet samt flickorna i årskurs 1–2 i gymnasierna och yrkesläroanstalterna har upplevt sexuella trakasserier under coronatiden. År 2019 var den motsvarande siffran 30 procent.
De regionala skillnaderna år stora, när det handlar om sexuella trakasserier på offentliga platser. Under epidemin har det för det mesta förekommit i stora städer. Till exempel av flickorna i årskurserna 8–9 i Helsingfors har 33 procent upplevt sexuella trakasserier, medan det på mindre orter varierar från några procent till cirka 25 procent.
Att sexuella trakasserier mot flickor blivit vanligare kan bland annat bero på att man tillbringat mera tid än vanligt på nätet i och med coronabegränsningarna.
Skoltrötthet måste tas på allvar – kan leda till avbrytandet av studierna
Utöver upplevelser av våld i nära relationer har ungas hälsa och psykiska hälsa påverkats bland annat av distansundervisningen och förminskningen av sociala relationer. De har lett till att till exempel studiesvårigheter, ångest och symtom på ätstörningar ökat både i grundskolan, på andra stadiet och i högskolorna.
Skoltrötthet har blivit vanligare i alla åldersgrupper och en mindre andel än tidigare säger sig tycka om att gå i skolan. Till exempel bland flickor i högstadiet och på andra stadiet har skoltröttheten ökat sedan 2006 och under coronaepidemin har den ökat ytterligare.
Skoltrötthet och studieutmattning är allvarliga företeelser. Om de blir långvariga kan de bland annat leda till depression och till att man avbryter studierna.
"I de ungas fall är det viktigt att försöka identifiera de grundläggande orsakerna till de psykiska symtomen. Om de har till exempel med studiesvårigheter att göra bör man satsa på åtgärder som korrigerar just de problemen. Stödåtgärderna för inlärningen har en stor betydelse för barnens och de ungas psykiska välbefinnande", konstaterar THL:s överläkare Terhi Aalto-Setälä.
Unga inom barnskyddets eftervård har oftare än andra rapporterat om att de fått stöd för inlärningen. Det är ett positivt besked, eftersom coronaepidemin har haft en särskilt stor inverkan på dem. Förmodligen kommer epidemin ändå på längre sikt (om 3–5 år) att påverka i synnerhet dessa ungdomars studier och sysselsättning.
I bästa fall ökar skolgången och studierna välbefinnande och förebygger illamående. I det här skedet är det viktigt att skolorna och läroanstalterna främjar gemenskap och till exempel grupp- och hobbyverksamhet som stöder återgången till en vanligare vardag. Högskolorna borde bland annat satsa på handledning i grundstudierna.
Mera information
Våld i nära relationer och sexuella trakasserier
Johanna Hietamäki
Specialforskare
THL
Tfn 029 524 7990
[email protected]
Psykisk hälsa
Olli Kiviruusu
Forskningschef
THL
Tfn 029 524 8323
[email protected]
Terhi Aalto-Setälä
Överläkare
THL
Tfn 029 524 7437
[email protected]
