Våld i nära relationer orsakar betydande kostnader inom hälso-, social- och rättstjänster – klart fler kvinnor som klienter
Våld i nära relationer orsakar betydande kostnader inom hälso-, social- och rättstjänster, framgår av THL:s, Jyväskylä universitets och Statistikcentralens undersökningar. Hälso- och sjukvårdskostnaderna började dock minska efter att man identifierat våldet i nära relationer.
"Det är viktigt att komma ihåg att det mänskliga priset för våld är högt. Det orsakar bland annat otrygghet, rädsla, förlorad funktionsförmåga och svårigheter att lita på andra människor", konstaterar specialforskare Johanna Hietamäki vid THL.
I undersökningen granskades hälso- och sjukvårdskostnaderna för våld i nära relationer som kvinnor och män upplevt 2015–2020 samt användningen av hälso-, social- och rättstjänster och kostnaderna för dem under det senaste året. I undersökningen beaktades också kostnaderna för våld i nära relationer som barn upplevt och som upplevts i barndomen.
Tilläggskostnaden för hälso- och sjukvårdstjänster för en person som upplevt våld i nära relationer var på årsnivå 1 024 euro jämfört med den övriga befolkningen. Jämfört med den övriga befolkningen ansamlades tilläggskostnader också varje år under sex års uppföljning.
Våld i parrelationer orsakade 60-90 procent tilläggskostnader för socialtjänster och 70 procent tilläggskostnader för rättstjänster inklusive polisen per år jämfört med dem som inte hade upplevt våld i parrelationen. Våld som hade upplevts i barndomen syntes däremot som 50 procent högre kostnader för social- och rättstjänster i vuxen ålder.
De direkta årliga tilläggskostnaderna för hälso- och sjukvård till följd av fysiskt våld i parrelationer som kvinnor upplevt var 150 miljoner euro jämfört med befolkningen som inte hade upplevt våld i parrelationen.
”Detta är sannolikt en underskattning av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Utöver detta verkar offren använda hälso- och socialtjänster dubbelt och rättstjänster till och med fyra gånger så mycket som den övriga befolkningen", berättar forskardoktor Heli Siltala vid Jyväskylä universitet.
I undersökningen samlades uppgifter från register inom primärvården, den specialiserade sjukvården, skyddshem, polisen och FPA samt från befolkningsenkäten Gender Based Violence. Kostnaderna för personer som upplevt våld i nära relationer jämfördes med jämförelsegruppens medlemmar, som inte hade upplevt våld i nära relationer. Undersökningen gällde endast direkta kostnader för social-, hälso- och rättstjänster som orsakats av våld.
”Undersökningen omfattar alltså inte indirekta kostnader för våld, till exempel antalet sjukledighetsdagar, arbetsoförmåga eller förlorad produktivitet. Även till dessa delar är det alltså mer sannolikt att de uppskattningar av kostnaderna som presenteras i undersökningen är i underkant snarare än i överkant”, säger Siltala.
Våld i nära relationer är vanligt och könat i Finland
Befolkningsenkätens resultat visar att 75 procent av finländarna i åldern 16–74 år har upplevt psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i nära relationer åtminstone en gång i sitt liv. 44 procent av respondenterna hade upplevt våld i parrelationen och 65 procent hade upplevt våld i nära relationer i barndomen. Under det gångna året har 4 procent upplevt våld i parrelationen.
I hälso- och sjukvårdens, skyddshemmens och polisens klientregister fanns betydligt fler kvinnor än män som upplevt våld i nära relationer under åren 2015–2020. Av dem som upplevt våld i nära relationer var 74 procent kvinnor i den specialiserade sjukvårdens, 69 procent i primärvårdens, 93 procent i skyddshemmens och 78 procent i polisens klientregister.
Enligt befolkningsenkäten var våld i parrelationer vanligt och könat. Kvinnor hade upplevt våld i parrelationer oftare än män, 48 procent av kvinnorna och 39 procent av männen samt under det senaste året 5 procent av kvinnorna och 3,9 procent av männen.
"Enligt befolkningsenkäten var det också ganska vanligt att män upplevde våld i parrelationer under sitt liv. Kvinnor hade upplevt mer i synnerhet fysiskt och sexuellt våld samt förföljelse ", berättar Hietamäki.
Rekommendationer för utveckling av våldsarbetet utifrån resultaten
Resultaten av undersökningen uppmuntrar till att ingripa effektivare i våld i nära relationer och på så sätt minska det mänskliga lidande och de samhälleliga kostnader som våldet orsakar. Det är viktigt att hjälpen i det första skedet hör till varje anställd inom social- och hälsovården.
Utifrån undersökningen rekommenderas en ändring i lagstiftningen gällande en multiprofessionell arbetsgrupp för våldsarbete och koordinator för våldsarbete i välfärdsområdena och kommunerna. Undervisning om våldsrelaterat arbete och medvetenheten om fenomenet våld i nära relationer ska inkluderas i alla grundutbildningar inom social-, hälso- och sjukvård samt alla juridiska områden.
Ytterligare information:
Rekommendationer och policy brief
Johanna Hietamäki
Specialforskare
THL
johanna.hietamaki(at)thl.fi
Tfn 029 524 7990
Heli Siltala
Forskardoktor
Jyväskylä universitet
Tfn 050 572 1518
heli.p.siltala(at)jyu.fi
