Var sjätte 13–15-åring var föremål för barnskyddsanmälan år 2023, antalet fortsätter öka
Det framgår av färsk statistik från THL att var sjätte 13–15-åring var föremål för barnskyddsanmälan år 2023 Antalet anmälningar har ökat årligen men år 2023 var ökningen exceptionellt stor.
Nästan 31 000 barnskyddsanmälningar gjordes för 13–15-åringar år 2023, jämfört med 21 000 anmälningar för denna åldersgrupp tre år tidigare. Flest barnskyddsanmälningar görs fortfarande just för 13–15-åringar. Antalet barnskyddsanmälningar har också ökat mest i denna åldersgrupp.
"Ungdomarnas illamående har ökat de senaste åren enligt olika indikatorer. Det skulle vara förvånande om till exempel de ökade problemen med ungas psykiska hälsa samt belastningen på mentalvårds- och missbrukartjänsterna inte också skulle återspeglas i barnskyddsbehovet", konstaterar forskningsprofessor Taina Laajasalo vid THL.
Antalet barnskyddsanmälningar har fördubblats på tio år
Antalet barnskyddsanmälningar ökade år 2023 i varje välfärdsområde. I hela landet har barnskyddsanmälningarna mer än fördubblats på tio år. År 2023 gjordes anmälningar om 110 000 barn, dvs. 10,2 procent av barnen.
Flera myndigheter, till exempel polisen och daghem, är skyldiga att göra barnskyddsanmälan. Dessutom kan vem som helst göra en barnskyddsanmälan. Anmälningar görs i mycket olika situationer.
"Barnskyddsanmälningar berättar ofta om de ungas symtom. Å andra sidan kan anmälan göras i en situation där en mamma till ett litet barn håller på att påbörja ett avvänjningsprogram för missbruk och barnet behöver en vårdplats. Varje anmälan ska tas på allvar", konstaterar utvecklingschef Laura Yliruka vid THL.
"Samtidigt kan man utmana yrkespersoner att diskutera spelreglerna för att göra anmälningar. Det är till exempel skäl att utreda i vilka situationer man klarar sig med skolans uppfostringsmetoder och när det är motiverat att kalla in barnskyddet. Genom dialog hittar man en balans och resurser frigörs från att hantera anmälningar till att arbeta med de barn och familjer som behöver skydd och stöd", reflekterar Yliruka.
Antalet brådskande placeringar ökade
Även antalet brådskande placeringar ökade år 2023. De brådskande placeringarna ökade särskilt i livets första placeringar. De kan alternativt vara placeringar eller omhändertaganden som sker som en stödåtgärd inom öppenvården.
Brådskande placeringar görs mest för 15-åringar. Av 15-åringarna var 1 procent under året brådskande placerade.
Flest brådskande placerade barn fanns i Kymmenedalen (1,7 %) och minst i Södra Karelen (0,4 %). Antalet brådskande placeringar ökade år 2023 i flera områden, men inte i alla. De brådskande placeringarna minskade mest i Satakunta.
"På vissa områden används brådskande placering endast i akuta risksituationer, medan det på andra ställen också används som planerad intervention till exempel genom att ingripa i barnets användning av rusmedel. Det finns många faktorer bakom ökningen av antalet brådskande placeringar. Till exempel, om situationerna krisar sig inom familjesocialarbetet eftersom man inte når barnskyddet i tid", säger Yliruka.
Även antalet klienter inom öppenvården ökade
Antalet barn och ungdomar som var inom barnskyddets öppenvård ökade år 2023. Senast det fanns tillväxt i antalet klienter var år 2014.
"Det här kan indikera att tjänsterna inom familjesocialarbetet och annan basservice som föregår barnskyddets öppenvård inte fungerar optimalt för förebyggande ändamål och att det sektorsövergripande samarbetet inte fungerar ändamålsenligt", säger Laura Yliruka.
"En del familjer söker själva stöd från barnskyddet, medan andra familjer som behöver barnskydd inte har resurser eller förtroende att ta emot tjänsterna från familjesocialarbetet eller barnskyddet." "Genom att betona samarbetet mellan familjer och barnskyddet kan vi bygga förtroende och på så sätt kan hjälpen bättre riktas till familjerna", beskriver Yliruka.
Antalet placerade barn har inte förändrats väsentligt
År 2023 låg antalet omhändertagna barn kvar på samma nivå som under tidigare år. Även antalet placeringsdygn har varit stabilt under en längre tid.
Källa
Ytterligare information
Martta Forsell
utvecklingschef
tfn 029 524 7974
[email protected]
Laura Yliruka
utvecklingschef
tfn 029 524 7982
[email protected]
Taina Laajasalo
forskningsprofessor
tel. 029 524 7982
[email protected]