Visste du dessa nio fakta om inneluft och hälsa?

Uppfattningar som avviker från forskningsdata om inneluftens hälsoeffekter är allmänna i Finland, samma gäller för symtom förknippade med inneluften. 

Enligt forskning är till exempel fuktskador förknippade med ökad risk för luftvägssymtom och astma, men också uppfattningarna som betonar hälsobesvär orsakade av inneluften har identifierats som en faktor som ökar på symtomen. Därför är det viktigt att medborgarna har tillgång till korrekt, forskningsbaserade data om inneluft och hälsa.

”För förebyggandets skull är det viktigt att vi har ett gemensamt informationsunderlag och gemensamma uppfattningar om inneluftens hälsoeffekter i Finland. Även lösningen av problemsituationer samt stödet och behandlingen av personer som har symtom inomhus borde grunda sig på bästa tillgängliga data”, säger Juha Pekkanen, professor vid Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd.

I en ny artikel listar experter vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) upp nio faktorer som alla borde veta om inneluften och hälsa:

1. I Finland är inneluftkvaliteten i genomsnitt bättre och fuktskadorna färre än i andra europeiska länder

Europeiskt sett har inneluften i Finland relativt lite föroreningar. Jämfört med de övriga nordiska länderna är situationen på samma nivå. Sjukdomsbelastningen som luftburna partiklar orsakar är också internationellt sett låg i Finland.

2. Symtom med anknytning till inneluften är en dålig mätare för inneluftkvaliteten

Bedömningen av inneluftkvaliteten bör i första hand grunda sig på att undersöka byggnaden. Föroreningskällor eller skadliga faktorer som påverkar inneluftkvaliteten i byggnaden kan endast identifieras och avlägsnas med ändamålsenliga tekniska utredningar och mätningar.

3. Det är svårt att identifiera orsaken till symtomen hos en enskild person

Symtom är alltid individuella och de kan påverkas av många andra faktorer utanpå inneluftkvaliteten. Sådana är till exempel övriga faktorer inomhus (temperatur, buller, trivsel), sociala faktorer, människans eller den nära kretsens riskuppfattningar, det egna hälsotillståndet, personligheten samt olika belastande faktorer.

4. Symtomen förknippade med inneluften är huvudsakligen lindriga och förbigående 

Symtom orsakade av föroreningar i inneluften minskar och går huvudsakligen förbi när omständigheterna förbättras. Fuktskador till exempel orsakar huvudsakligen förbigående irritation och symtom i luftvägarna och på slemhinnorna.

5. Svår symtomkänslighet är huvudsakligen förknippad med andra faktorer än föroreningar i inneluften 

Dubbelblindtest på miljökänsliga visar att lukter, erfarenheter eller uppfattningar om att ett skadligt ämne eller en skadlig faktor är närvarande är väsentliga i uppkomsten av symtomen, inte miljöexponeringen som misstänks.

6. Mindre fuktskador är inte så skadliga för hälsan att de borde korrigeras omgående 

Fuktskador är mycket vanliga men endast en liten del av fuktskador har upptäckts betydligt öka på risken för astma. För byggnadens skick är uppföljning och förebyggande renovering av även de minsta fuktskadorna dock vanligtvis motiverat.

7. Mikrobtillväxt, inklusive strålsvamp, är inte ett säkert tecken på att inneluften är skadlig

På grund av sin biologiska aktivitet hör strålsvampar, som ofta upplevs som en hälsorisk, till allmänna bakterier som kan komma i inneluften oberoende av byggnadens skick.

8. Toxicitettester hjälper inte i bedömningen av inneluftkvaliteten

Bevisen på att testen skulle lämpa sig till att bedöma hälsorisker i inneluften är svaga. Problemet med toxicitettester som mäter känsliga cellmodeller och enskilda skadliga mekanismer är både falska positiva och negativa resultat.

9. Skadliga hälsoeffekter förknippade med flyktiga organiska föreningar (VOC) och industriella mineralfiber är osannolika i finländska kontor och i byggnader

VOC-föreningshalterna i Finland är bortsett från enskilda fall märkvärt mindre än de hälsorelaterade europeiska referensvärdena samt åtgärdsgränserna i förordningen om boendehälsa i Finland. 

Ämnet har behandlats mer grundligt på finska i Duodecims artikel Faktantarkistusta: sisäilma ja terveys. Förutom THL:s experter har också experter vid Arbetshälsoinstitutet och expertorganisationen för lungsjukdomar Filha deltagit i utarbetandet av artikeln.

Mer information

Pekkanen Juha, Salmela Anniina, et al. Faktantarkistusta: sisäilma ja terveys, Duodecim. Artikeln kan läsas fritt online.

Artikeln har utarbetats som en del av det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028, vars mål är att främja hälsa och välfärd genom att minska skadorna i anslutning till inomhusmiljön. Programmet koordineras av Institutet för hälsa och välfärd och i arbetet deltar aktivt Arbetshälsoinstitutet, Filha rf, Andningsförbundet, Allergi-, Hud- och Astmaförbundet samt Sisäilmayhdistys ry. Programmet genomför åtgärderna i regeringens program Sunda lokaler 2028 för främjande av hälsa och välfärd.

Juha Pekkanen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 6368
[email protected]

Kati Huttunen
specialforskare
THL
029 524 8192
[email protected]