Ändringar i klientavgifterna och självrisken för läkemedel påverkar användningen av hälso- och sjukvårdstjänster och läkemedel
Enligt nya finländska och tidigare nordiska undersökningar använder människor mer läkemedel och tjänster inom den offentliga primärvården när priset är lägre.
I Institutet för hälsa och välfärds (THL) omfattande forskningsprojekt granskades effekterna av ändringarna i klientavgifterna inom hälso- och sjukvården. Samtidigt utarbetade forskargruppen en översikt över nordiska undersökningar där man har strävat efter att bedöma effekterna av klientavgifter och självrisker för läkemedel med hjälp av omfattande registermaterial.
Både nya finländska och tidigare nordiska studier rapporterar ganska konsekvent att klientavgifterna och självrisken för läkemedel påverkar användningen av tjänster och läkemedel. Detta intuitivt klingande resultat är ingen självklarhet.
"Det har också framförts en tanke om att priset på tjänster inom hälso- och sjukvården skulle spela en mycket liten roll och att användningen av hälso- och sjukvårdstjänster i stor utsträckning skulle vara behovsbaserad", säger Tapio Haaga, doktorand vid Åbo universitet och THL:s gästforskare.
Forskningsrön stöder däremot inte konsekvent uppfattningen att låginkomsttagare reagerar lättare på förändringar i avgifterna än höginkomsttagare. I en del av undersökningarna observeras ingen skillnad mellan låg- och höginkomsttagare. I synnerhet i fråga om besöksavgifter inom primärvården rapporterade dock flera undersökningar att låginkomsttagare har reagerat kraftigare än höginkomsttagare på avgiftsändringarna när man ser på antalet besök.
"I ljuset av forskningsresultaten är det dock oklart hur de observerade beteendeförändringarna påverkar hälsan och välfärden”, säger Haaga.
I översikten ingår färska finländska undersökningar
Rapporten omfattade fyra undersökningar som begränsade sig till hälsovårdscentralens avgifter och som forskare från THL, Åbo universitet, Jyväskylä universitet och Labore deltog i. Två av undersökningarna var en del av social- och hälsovårdsministeriets beställda efterhandsutvärdering av delreformen av klientavgiftslagen som Sanna Marins regering genomförde.
De klientavgifter som tas ut för besök hos sjukskötare på hälsovårdscentraler blev vanligare i Finland 2014–2021. I en undersökning som fokuserade på effekterna av avgifterna för sjukskötarmottagning observerades att antalet besök minskade med i genomsnitt 9–12 procent under året efter att klientavgiften togs i bruk jämfört med områden som inte tog i bruk avgiften för sjukskötarmottagning eller tog i bruk den först senare. I juli 2021 godkände riksdagen en ändring av klientavgiftslagen som slopade avgifterna för besök på sjukskötarmottagningar. Det gick inte att få bevis för eller emot denna ändrings inverkan på användningen av tjänsterna, eftersom man inte kunde bilda en trovärdig kontrollgrupp under pandemin.
I projektets andra delundersökning fick man tecken på att slopandet av hälsovårdscentralens avgifter i Helsingfors år 2013 skulle ha ökat antalet besök hos läkare på hälsovårdscentraler med cirka 4 procent. I kalkylen har man antagit att ökningen av antalet läkarbesök i Helsingfors som observerades innan den politiska förändringen i förhållande till jämförelsekommunerna skulle ha varit oförändrad även efter den politiska förändringen.
I Finland uppbärs hälsovårdscentralens avgifter endast av myndiga personer. Enligt en delundersökning minskade antalet besök hos hälsocentralläkare bland kvinnor som fyllt 18 år med 4–5 procent i kommuner som tog ut klientavgift av myndiga personer jämfört med kommuner där ingen klientavgift togs ut (Helsingfors) eller där de studerande var befriade från klientavgiften.
Som en del av projektet genomförde THL också en undersökning där hushållen per brev fick information om att avgiften för besök på sjukskötarmottagningar slopats i och med reformen av klientavgiftslagen. I undersökningen fick man inga bevis på att informationen skulle ha påverkat antalet sjukskötar- eller läkarmottagningsbesök på hälsovårdscentralerna. Pandemitidens inverkan på både efterfrågan på och utbudet av tjänster kan dock begränsa möjligheten att generalisera resultaten. På grund av materialbegränsningarna förblev det också oklart om breven påverkade antalet kontakter till hälsostationerna.
Klientavgifterna kan ha flera och delvis motstridiga mål, såsom styrning av användningen av tjänsterna, finansiering av tjänsterna och å andra sidan skäliga avgifter, så att de inte blir ett hinder för att få tjänsterna. Färska finländska undersökningar är ett betydande tillägg till det nationella kunskapsunderlaget och erbjuder på registermaterial baserade bevis på hur politiska förändringar påverkar användningen av tjänsterna. Dessutom sammanfattar den nu publicerade rapporten resultaten av den övriga nordiska forskningslitteraturen som stöd för beslutsfattandet samt erbjuder ett forskarperspektiv på hur efterhandsutvärderingens transparens och förutsättningar kan förbättras i framtiden.
Mer information
Kontaktuppgifter
Tapio Haaga
gästforskare
THL
e-post: [email protected]
Jussi Tervola
forskningschef
THL
tfn 029 524 6134
e-post: [email protected]
