Att konsumera alkohol på en riskabel nivå är fortfarande vanligt, även om totalkonsumtionen har minskat
Även om den totala alkoholkonsumtionen i Finland har minskat sedan 2008, är riskkonsumtion fortfarande vanligt förekommande. 11 procent av 20–79-åringarna (450 000 personer) har en förhöjd risk för hälsoproblem orsakade av alkohol. Vid långvarig konsumtion av alkohol är riskgränsen för alkoholrelaterade hälsoproblem mer än 14 portioner alkohol per vecka för män och mer än 7 portioner alkohol per vecka för kvinnor.
23 procent av 20–79-åringarna (cirka 940 000 personer) dricker fem portioner alkohol på en gång minst en gång i månaden, vilket utsätter dem för de risker berusningstillstånd innebär.
Uppgifterna framgår av en färsk rapport som grundar sig på en undersökning om finländarnas dryckesvanor. Undersökningen genomfördes 2023 in i samband med THL:s hälsoundersökning Hälsosamma Finland.
Riskkonsumtionen har minskat något jämfört med den föregående undersökningen om dryckesvanor, som genomfördes 2016. Då hade 13 procent av finländarna måttlig eller hög risk för långvariga alkoholrelaterade skador och 26 procent utsattes månatligen eller oftare för risker i anslutning till berusningstillstånd.
"Även om den regelbundna alkoholkonsumtionen och riskkonsumtionen har minskat något, är det fortfarande vanligt att dricka sig berusad. Sammanlagt är cirka tre fjärdedelar av all alkohol som dricks i Finland förknippad med riskkonsumtion, antingen i form av drickande i berusningssyfte eller risk för hälsoproblem orsakade av långvarig alkoholkonsumtion", konstaterar Pia Mäkelä, som är forskningsprofessor vid THL.
År 2023 konsumerade männen i genomsnitt 13 liter ren alkohol per år, vilket motsvarar cirka 17 portioner alkohol per vecka. Kvinnorna konsumerade i genomsnitt fem liter ren alkohol per år, eller cirka sex portioner alkohol per vecka. Alkoholmängderna som dricks på en gång var i genomsnitt 4,7 portioner för män och 3,2 portioner för kvinnor.
Alkohol dricks vanligtvis hemma och under veckosluten
Alkoholens skadeverkningar drabbar också andra personer än dem som dricker alkohol, i synnerhet närstående. Nästan var tredje (32 %) respondent uppgav att någon av deras närstående hade problem på grund av sin alkoholkonsumtion. Detta motsvarar cirka 1,35 miljoner finländare.
År 2023 förekom tre fjärdedelar (77 %) av alkoholkonsumtionen i hemmet, där även barn ofta utsätts för sina föräldrars alkoholkonsumtion.
Riklig alkoholkonsumtion bidrar ofta till ökat och förvärrat våld i nära relationer och i tillägg till det förknippas riklig alkoholkonsumtion också med andra problem i nära relationer. I jämförelse med män är det vanligare att kvinnor drabbas av närståendes alkoholproblem. Männen upplever å sin sida fler skador på grund av sin alkoholkonsumtion än kvinnorna.
De allvarligaste alkoholskadorna, såsom alkoholrelaterade dödsfall, förekommer framför allt bland män och personer i en socioekonomiskt mer utsatt ställning.
Alkoholkonsumtionen är kraftigt koncentrerad till veckosluten: 68 procent av allt drickande och 79 procent av berusningstillfällena inföll mellan fredag och lördag. På lördagskvällen mellan klockan åtta och nio drack 16 procent av finländarna i åldern 20–79 år alkohol, vilket motsvarar cirka 630 000 personer.
Alkohol intas i genomsnitt endast sällan med mat. Varje vecka drack sex procent av finländarna vin och fem procent öl som måltidsdryck. I övrigt dricker finländarna stora mängder öl. Upp till 45 procent av den statistikförda konsumtionen utgjordes av öl år 2023.
”När man tittar på finländarnas dryckesvanor har alkoholkonsumtionen inte blivit en del av vardagen i stor utsträckning, vilket är positivt med tanke på förebyggandet av alkoholrelaterade sjukdomar. Arbetsveckans rytm verkar fortfarande starkt definiera finländarnas alkoholkonsumtion och konsumtionen koncentreras till veckoslut, kvällar och nätter", säger specialforskare Katariina Warpenius vid THL.
Ansvarsfull alkoholpolitik behövs för att förebygga skador
Genom att reglera tillgången till alkohol, priset på alkohol och hur alkohol marknadsförs är det bevisligen möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt påverka hela befolkningens alkoholkonsumtion och förekomsten av alkoholskador.
En avveckling av monopolsystemet för detaljhandeln med alkohol skulle ha långtgående konsekvenser för finländarnas välfärd och hälsa samt den redan i nuläget svårt pressade social- och hälsovårdens bärkraft. Likaså kan näthandel med alkoholdrycker och leveranser av alkohol, i synnerhet till hemmen, öka alkoholkonsumtionen ytterligare, vilket också återspeglas i nära relationer.
"Den centrala frågan är om välfärdssamhällets bärkraft ens i nuläge täcker behovet för screening av riskkonsumtion av alkohol, behovet att föra alkohol på tal och när det behövs, hänvisa till vård inom social- och hälsovården. För att främja befolkningens hälsa, välfärd och trygghet på ett hållbart sätt behövs fortfarande en ansvarsfull alkoholpolitik som bygger på den nordiska välfärdsmodellen och som kan användas för att förebygga alkoholskador", poängterar Warpenius.
Mer information
Pia Mäkelä
forskningsprofessor
tfn 029 524 7159
Katariina Warpenius
specialforskare
tfn 029 524 7019
