De högre utbildade är fortfarande friskare än de mindre utbildade – hälsoskillnaderna har inte minskat på 2000-talet
Enligt THL:s färska forskningsresultat har man inte lyckats minska skillnaderna i hälsa, funktionsförmåga och levnadsvanor mellan utbildningsgrupperna på 2000-talet. Största delen av indikatorerna visar att skillnaderna är oförändrade. Enligt några indikatorer verkar skillnaderna mellan den lägsta och den högsta utbildningsgruppen till och med ha ökat från år 2000 till år 2017.
I fråga om motion på fritiden och daglig rökning har skillnaderna mellan utbildningsgrupperna ökat. Allt fler personer i den lägsta utbildningsgruppen motionerade inte på sin fritid. Allt fler högskoleutbildade har minskat på sin rökning. Andelen som röker dagligen i den lägsta utbildningsgruppen har inte minskat märkbart.
"De ökade skillnaderna mellan utbildningsgrupperna vad gäller motion och rökning är oroväckande också med tanke på utvecklingen av hälsoskillnaderna. Dessa levnadsvanor har samband med många sjukdomar och funktionsbegränsningar. Det är också viktigt att bedöma hur coronaepidemins begränsningsåtgärder påverkar levnadsvanorna enligt utbildningsgrupp – om detta publicerar vi nya forskningsresultat inom den närmaste framtiden ", berättar THL:s ledande expert Päivikki Koponen.
Skillnader i hälsa, funktionsförmåga och levnadsvanor
Hälsan och funktionsförmågan hos personer i den lägsta utbildningsgruppen var sämre än hos personer med högre utbildning enligt nästan alla variabler. Dessutom var levnadsvanorna för personer med lägre utbildning sämre med tanke på hälsan både i undersökningen år 2000 och år 2017.
År 2017 upplevde till exempel mindre än en fjärdedel av dem som fått en högre utbildning att deras hälsa var dålig eller medelmåttig. I den lägsta utbildningsgruppen var motsvarande andel över 40 procent.
Skillnaderna mellan de olika utbildningsgrupper var störst i fråga om gångsvårigheter på en halv kilometers sträcka, nedsatt arbetsförmåga och daglig rökning hos såväl kvinnor som män. Endast gällande psykisk belastning observerades inga betydande skillnader mellan utbildningsgrupperna.
Många faktorer bakom hälsoskillnaderna
I Finland har man redan länge strävat efter att minska hälsoskillnaderna, men inga önskade förändringar har skett.
"Hälsoskillnaderna är ett segt problem som grundar sig på många faktorer som är sammanflätade med varandra. För att minska skillnaderna behövs också åtgärder inom olika områden i samhället, såsom utbildning, arbetsliv och servicesystem. Genom olika åtgärder för att förebygga diskriminering och att främja delaktighet kan man påverka hälsoskillnaderna mellan de kommande åldersklasserna. Det går inte att minska hälsoskillnaderna genom enskilda åtgärder eller kortvariga projekt ", påminner THL:s forskningschef Tuija Martelin.
Forskarna ville utreda om skillnaderna mellan utbildningsgrupperna i fråga om hälsa, funktionsförmåga och levnadsvanor har varit oförändrade, minskat eller ökat under 17 år. Undersökningsmaterialet samlades in med hjälp av hälsoundersökningar, enkäter och intervjuer.
Förändringar i hälsoskillnaderna mellan olika utbildningsgrupper åren 2000 och 2017 granskades med material som baserar sig på undersökningarna Hälsa 2000 (Aromaa & Koskinen 2002) och FinHälsa 2017 (Koponen m.fl. 2018), vilka är nationellt representativa. I denna undersökning begränsades materialet till 30-69-åringar. Resultaten har utnyttjats när man utarbetat en rekommendation om uppföljning av hälsoskillnaderna mellan utbildningsgrupperna som snart ska publiceras. (Jokela m.fl. 2021)
Mer information
Päivikki Koponen
THL
Ledande sakkunnig
Tel. 029 524 8868
e-post: [email protected]
Tuija Martelin
THL
Forskningschef
e-post: [email protected]
Publikation
Satu Jokela, Katri Kilpeläinen, Suvi Parikka, Laura Sares-Jäske, Timo Koskela, Sonja Lumme, Tuija Martelin, Päivikki Koponen, Seppo Koskinen, Tuulia Rotko. Ojämlikhet i hälsan i Finland - Förslag till utveckling av uppföljningssystemet. Raportti 2021_5 (på finska)
På annat håll om ämnet
