Det strama ekonomiska läget, den oflexibla lagstiftningen och personalbristen styr förnyandet av välfärdsområdenas tjänster
Det strama ekonomiska läget, den oflexibla lagstiftningen och ökande bristen på social- och hälsovårdspersonal påverkar ordnandet av nödvändiga tjänster i rätt tid för invånarna i välfärdsområdena som inledde sin verksamhet i början av året, berättar de expertutvärderingar om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag.
De största utmaningarna med att ordna social- och hälsovårdstjänster har att göra med tjänster för barn, unga och familjer samt äldre på bas- och specialnivå. Barns och ungas psykiska problem har fortsatt även efter coronapandemin och behovet av korrigerande tjänster har förblivit stort. Behovet av att stärka tjänster med låg tröskel som finns nära barn och unga är stort för att minska behovet av dyra korrigerande tjänster.
Det ökande servicebehovet hos den snabbt åldrande befolkningen och bristen på social- och hälsovårdspersonal ökar trycket på att förnya servicestrukturerna för äldre. Största delen av välfärdsområdena har lyckats måttligt bra med att bedöma äldre personers servicebehov, men det har varit en utmaning att ordna tjänster som motsvarar behovet. Under de kommande åren kommer det i synnerhet att finnas ett behov av tjänster för gemenskapsboende för äldre.
Den försvårade arbetskraftsbristen i välfärdsområdena har också försämrat tillgången till icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården. Andelen personer som väntat på vård i över ett halvår varierar mycket i olika välfärdsområden.
Välfärdsområdena strävar efter att svara på det ökade behovet av vård och service genom att effektivisera styrningen av sina kunder till tjänster som motsvarar deras behov samt genom att stödja deras egenvård. Tjänsterna görs mångsidigare genom att öka mobila tjänster och ytterligare utvidga användningen av elektroniska tjänster. Man strävar efter att stärka det multiprofessionella samarbetet för att hjälpa kunder som behöver mycket service.
Planer för balansering av verksamheten och ekonomin utarbetas runt om i landet
Enligt Nina Knape, THL:s utvärderingsdirektör, påskyndar bristen på yrkesutbildad personal och välfärdsområdenas svaga ekonomiska situation för närvarande reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Flera välfärdsområden planerar att koncentrera verksamheten till större enheter och att bättre samordna tjänster på bas- och specialnivå.
”Utöver planeringen av servicenätverket ska välfärdsområdena också göra sina tjänster mångsidigare så att de ska kunna trygga de nödvändiga tjänsterna för sina invånare”, bedömer Knape.
”Det väsentliga i stärkandet av social- och hälsovårdstjänsterna och deras samordning är att utnyttja god praxis som utvecklats hittills och förankra den som en del av hela välfärdsområdets verksamhet” betonar Anu Niemi, direktör för THL:s servicesystem.
Den finansiering som beviljats välfärdsområdena 2023 har inte till fullo täckt de merkostnader som inflationen och den riksomfattande arbetsmarknadslösningen orsakar. Det ökade antalet köpta tjänster, prishöjningarna samt den allt vanligare arbetskraftsuthyrningen har orsakat betydande oförutsedda merkostnader.
THL:s preliminära uppgifter visar också att välfärdsområdena kämpar med kraven i den organiskt växande normerande lagstiftningen – förpliktande bestämmelser har under årens lopp utarbetats utan hantering av helheten, vilket leder till oändamålsenlig prioritering och binder regionernas händer. Den normerande lagstiftningen behöver förnyas snabbt för att den nya modellen ska kunna infria sina löften.
Enligt välfärdsområdenas egen bedömning ökar deras sammanlagda ekonomiska underskott med över en miljard euro i år. Fram till oktober har cirka hälften av välfärdsområdena utarbetat en plan för balansering av ekonomin och verksamheten.
Enligt THL:s specialist Jutta Nieminen hotar välfärdsområdena att bli föremål för finansministeriets utvärderingsförfarande om de inte uppnår balans i sin ekonomi före utgången av 2026.
Enligt Nina Knape är dock några år för att balansera verksamheten och ekonomin mycket kort, eftersom välfärdsområdens utgångsläge var svårt och det kräver tid att planera, fatta beslut om och verkställa åtgärderna.
THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovården på riksnivå och per välfärdsområde. På hösten 2023 publicerar THL en riksomfattande expertutvärdering och välfärdsområdesspecifika utvärderingar samtidigt. Den riksomfattande expertutvärderingen grundar sig på observationer i välfärdsområdesspecifika expertutvärderingar samt andra aktuella regionala och riksomfattande utredningar och undersökningar.
Källa: Utvärdering av ordnandet av social- och hälsovård på thl.fi (på finska)
Mer information:
Nina Knape
utvärderingsdirektör, THL
tfn 029 524 7683
Anu Niemi
direktör för servicesystemet, THL
tfn 029 524 7296
Jutta Nieminen (kostnader, finansiering, investeringar)
specialist, THL
tfn 029 524 7157
Vesa Syrjä
utvecklingschef, THL
tfn 029 524 7240
Tidigare om ämnet:
Åldrande befolkning, personalbrist, coronans vård- och serviceskuld försvårar ordnande av social- och hälsovårdstjänster på välfärdsområden. THL, meddelande 31.1.2023
