Elevers och studerandes psykiska problem sysselsätter elevhälsotjänsterna i stor omfattning – möjligheterna att hjälpa upplevs ändå som goda
Under läsåret 2021–2022 använde de som arbetar med elevhälsotjänster en betydande del av sin klientarbetstid till elevers och studerandes psykiska problem och till att samarbeta med dem, framgår det av en enkätundersökning av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Kuratorer och psykologer inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet använde i genomsnitt hälften av sin klientarbetstid, läkare en knapp tredjedel (30 %) och hälsovårdare en fjärdedel av den till elevers och studerandes psykiska problem. Man använde betydligt mer tid till psykiska problem på andra stadiet än inom den grundläggande utbildningen.
Trots arbetsmängden upplevde de som arbetar med elevhälsotjänsterna att de hade goda möjligheter att hjälpa eleverna och de studerande med olika psykiska problem. Det gällde i synnerhet depression, ångest och utmattning hos eleverna. Möjligheterna att ge hjälp upplevdes som mindre när det handlade om beteende- och ätstörningar.
Enligt THL:s enkät förbättrade metodutbildningen för vård av psykiska problem möjligheterna att hjälpa de som arbetar med elevhälsotjänsterna. Utbildningen i IPC-intervention förbättrade till exempel yrkespersonernas möjligheter att hjälpa elever och studerande med sin depression, och de som gått Cool Kids-utbildningen upplevde att deras möjligheter att ge hjälp vid ångest var bättre än vad andra gjorde.
Elevhälsotjänsterna har blivit en korrigerande tjänst i stället för en förebyggande tjänst
Resultaten visar att elevhälsotjänsterna i stor utsträckning har förändrats till mentalvårdstjänster på basnivå för barn och unga. Elevhälsotjänsterna, med undantag av studerandehälsovården, är dock ursprungligen menade att vara tjänster som förebygger problem med välfärd och hälsa. Deras huvudsakliga uppgift är att främja elevernas och de studerandes samt hela skolgemenskapens välfärd genom sektorsövergripande samarbete, inte att koncentrera sig på att åtgärda redan uppstådda problem.
"Behandlingen av psykiska problem har småningom flyttats över till elevhälsotjänsterna, där det inte finns tillräckliga resurser för att behandla dem. Särskilt inom den grundläggande utbildningen har elevhälsotjänsterna planerats som förebyggande tjänster och personalresurserna har dimensionerats enligt det", beskriver THL:s överläkare Marke Hietanen-Peltola situationen som uppstått.
Det stora antalet studerande som vårdpersonalen ansvarar för och de redan tidigare konstaterade bristerna i genomförandet av hälsoundersökningarna berättar om belastningen på elevhälsotjänsterna. Enligt Hietanen-Peltola borde man i lagstiftningen precisera var mentalvårdstjänsterna på basnivå för barn och unga finns i servicesystemet och påvisa tillräckliga arbetsförutsättningar.
I mars 2022 besvarades OPA 2022-enkäten av sammanlagt 1360 hälsovårdare, kuratorer, psykologer eller läkare. Svarsprocenten var 37. Syftet med enkäten var att få en lägesbild av elevhälsotjänsterna innan man inleder verksamheten i de nya välfärdsområdena. Med hjälp av regelbundna OPA-enkäter följer man hädanefter bland annat upp det sektorsövergripande samarbetet vid en läroanstalt, samt samarbetet med ungdomspsykiatrin och barnskyddet, det generellt inriktade arbetet och elevhälsogruppernas arbete samt utvecklingen av antalet studerande per arbetstagare.
Källa: Marke Hietanen-Peltola m.fl., Kohti yhteistä työtä hyvinvointialueilla. Uppföljning av elevhälsotjänsterna OPA 2022. THL:s rapport 11/2022. (Sammanfattning på svenska.)
Ytterligare information:
Marke Hietanen-Peltola
överläkare, THL
Tfn 029 524 7294
Johanna Jahnukainen
utvecklingschef, THL
Tfn 029 524 8032
Mer om ämnet
Hanne Kalmari, Marke Hietanen-Peltola, Ole dole doff – vem ska sköta barns och ungas psykiska hälsa på basnivå? Kolumn, den 12 mars 2021.
Lasten ja nuorten terveystarkastukset toteutuivat korona-aikana huonosti – myös tarkastusten vuorovaikutukseen kiinnitettävä huomiota (Hälsoundersökningarna av barn och unga genomfördes dåligt under coronatiden). THL nyhet, på finska, 14.2.2022
Outi Linnaranta, Den mentala hälsan är vårt gemensamma kapital
IPC-interventio nuorten masennukseen (IPC-intervention för depression bland unga)
Cool Kids -interventio lasten ja nuorten ahdistukseen (Cool Kids-intervention för ångest bland barn och unga)
